Aktieägaravtalet är det avtal som tecknas och fastslås mellan alla, eller somliga av de aktieägare som ingår i ett aktiebolag. Många konfunderar detta avtal med en bolagsordning, och till stor del är det också samma sak. Dock är ett aktieägaravtal inte lika transparent som en bolagsordning, eftersom det kan hemlighållas för tredje part.
I små aktiebolag innebär det ofta att de som skriver ett kompanjonsavtal eller ett aktieägaravtal, dessutom är parter. Det är ett bra sätt för att reducera risken för konflikter, och det är inte minst en bra idé inom aktiebolag som ägs av familjemedlemmar eller vänner. Aktieavtal innehåller ofta hembudsförbehåll för aktier, bostadsrätter eller annat.
Reglerar samarbetet aktieägarna emellan
Ett aktieägaravtal är ett sätt att upprätthålla ett gott samarbete mellan de olika aktieägarna. Detta avtal ska upprättas tillsammans med en bolagsordning som man kan begära ut från Bolagsverket, samt ta hänsyn till aktiebolagslagen. Aktieägaravtalet är mycket praktisk vid tvister, när onödiga kostnader uppstår samt vid eventuella konflikter.
Det finns egentligen inga regler för hur avtalet bör se ut och vad det ska innehålla, detta är upp till aktiebolagets delägare. Avtalsfriheten är ett faktum, men vissa punkter brukar innefatta styrelseval, VD, finansiering, vinst, hembudsförbehåll, drag-along, tag-along, ägarförändringar, rättigheter, skyldigheter, principer, disponering av aktier och annat som kan vara viktigt.
Ingående exempel på vad som innefattas i ett aktieägaravtal
Låt oss sammanställa en lista med några exempel i punktform.
- Överlåtelse av aktier
- Rösträtt
- Regler angående konkurrens
- Vad som gäller vid ev. konkurs
- Vad som gäller vid dödsfall
- Sekretess
- Regler om utomståendes budläggning
- Auktion, budgivning (gäller om någon ska lösas ut)