Vad menas med ”aktiv näringsverksamhet”?

Som företagare kan din verksamhet (i enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag) bedömas utöva antingen en aktiv eller passiv näringsverksamhet. Uppdelningen i aktiv eller passiv verksamhet handlar i grund och botten om vilken typ av beskattning som sedan blir aktuell för verksamhetens inkomster. På aktiva inkomster ska du betala egenavgifter.
Prövningen om verksamheten är aktiv eller passiv sker för respektive näringsidkare eller delägare (handelsbolag eller kommanditbolag). Huvudregeln förordar att verksamheten ska betraktas som aktiv ifall näringsidkaren arbetat minst 500 timmar (vilket alltså beräknas motsvara minst en tredjedels årsarbetstid) i verksamheten under det inkomstår som berörs. Variationer avseende antal arbetade timmar förekommer dock beroende på verksamhetens inriktning.

Vad du som företagare bör känna till

I en aktiv verksamhet betalas egenavgifter på inkomsterna. I en passiv verksamhet betalas istället särskild löneskatt på överskottet. Obs! Notera att det bara är inkomster från aktiv näringsverksamhet som lägger grunden för din sjukpenning och framtida, statliga pension. (Att sätta av till tjänstepensionen måste du som företagare själv ansvara för).
Då bedömningen av vad som är att betrakta som aktiv eller passiv näringsverksamhet är både individuell och komplex bör du som företagare alltid kontakta Skatteverket vid eventuella osäkerheter för att klargöra vad som gäller just för dig. Skatteverkets rättsliga vägledning erbjuder dock [en god och lättillgänglig:https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2018.12/331812.html] introduktion till ämnet för dig som vill läsa på mer.
  • För att räknas som aktiv näringsverksamhet krävs att näringsidkaren arbetat i tillräckligt stor omfattning i verksamheten, i regel minst 500 timmar
  • Självständig näringsverksamhet som sker utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) betraktas alltid som passiv näringsverksamhet
  • Vid bedömning av vad som är aktiv eller passiv verksamhet utgår Skatteverket alltid från delägarens arbetsinsatser

Vad är det för skillnad på aktiv och passiv näringsverksamhet?

Affärsrörelsen (näringsverksamheten) kan drivas antingen aktivt eller passivt. I enlighet med inkomstskattelagen (1999:1229) ställs kravet på en aktiv näringsverksamhet att den skattskyldige för verksamheten arbetat i tillräckligt stor omfattning, för att rimligtvis kunna göra bedömningen att det faktiskt rör sig om en aktiv verksamhet.

När räknas verksamheten som passiv?

Bedömning av vad som är aktiv eller passiv verksamhet sker alltid genom individuell prövning, men i regel brukar verksamheten anses vara passiv ifall näringsidkaren inte arbetat tillräckligt många timmar per år. Notera också att verksamheten automatiskt betraktas som passiv (och därmed åläggs särskild löneskatt) om näringsidkaren har fyllt 65 år.

Måste även passiv verksamhet betala egenavgifter?

Om du driver en affärsrörelse där verksamheten av Skatteverket bedömts vara passiv betalar du inte egenavgifter, utan åläggs istället en särskild löneskatt. Var uppmärksam på att särskild löneskatt – till skillnad från egenavgifterna – inte berättigar dig till sociala förmåner som sjukpenning och statlig pension via pensionsgrundande inkomst.

Vad är det för vits med att dela upp näringsverksamhet i aktiv eller passiv verksamhet?

Uppdelningen görs (i skrivande stund, 2018) främst på grund av rent skattetekniska skäl. Uppdelningen påverkar således främst de svenska företagarnas egenavgifter (för den med aktiv verksamhet) respektive särskild löneskatt (den för passiv verksamhet) och sociala förmåner (pension, sjukpenning).

Hur bedöms min verksamhet om jag driver eget på sidan om min anställning?

Om du bedriver exempelvis konsultverksamhet utöver din ordinarie anställning är det möjligt att Skatteverket frångår huvudregeln om minst 500 arbetade timmar i verksamheten. Då bedömningen sker individuellt bör du dock alltid kontakta Skatteverket för att ta reda på vad som gäller för just dig.