Alla arbetsgivare i Sverige betalar en lagstadgad arbetsgivaravgift på den ersättning som betalas ut till anställda. Avgiften är för närvarande 31,42 procent för de flesta arbetstagare och beräknas på bruttolönen (lönen innan skatt) samt andra eventuella skattepliktiga förmåner.

Arbetsgivaravgifterna används till det grundläggande sociala försäkringsskyddet som alla invånare i Sverige omfattas av. Mer specifikt så används avgifterna till att täcka delar av statens utgifter för ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring och föräldraförsäkring.

Dessutom ingår en arbetsskadeavgift, en arbetsmarknadsavgift samt en allmän löneavgift i arbetsgivaravgifterna. Utöver arbetsgivaravgiften betalar de allra flesta företag även avtalsförsäkring och avtalspension för sina anställda. Detta regleras dock i kollektivavtal och är inte lagstadgat.

Procentsatsen är 31,42 procent av lönen för de flesta arbetstagare. Den är dock lägre för äldre arbetstagare. För anställda som är födda innan 1951 men före 1938 är arbetsgivaravgifterna istället 16,36 procent och för anställda som för födda innan 1938 betalas inga arbetsgivaravgifter överhuvudtaget.

Nedsättningar och avdrag på arbetsgivaravgift

Utöver nedsättningen på avgiften för äldre arbetstagare finns ett antal ytterligare undantag och bidrag som kan påverka arbetsgivaravgiftens storlek. Möjligheten att få bidrag för delar av arbetsgivaravgiften är oftast kopplat till vissa regioner, framför allt delar av inre Norrland samt de norra delarna av Dalarnas och Värmlands län, samt till vissa kategorier av anställda. Bidraget ska i det senare fallet stimulera anställning av individer som har varit borta från arbetsmarknaden under en längre period. För denna typ av stöd behöver arbetsgivaren ansöka om bidrag för nystartsjobb hos Arbetsförmedlingen.

Arbetsgivaravgiften är också lägre för enmansföretag som anställer sin första anställda. Det så kallade ”växa-stödet” innefattar inte enbart enskilda firmor utan från den 1:a januari 2018 kan även aktiebolag och handelsbolag få lägre avgifter. För aktiebolag krävs att det tidigare enbart funnits en anställd som även är delägare i bolaget innan nyanställningen. Stödet innebär att bolaget som anställer enbart betalar 10,21% i avgift för den första anställda. Växa-stödet är lagstadgat men tillfälligt, nuvarande lagstiftning gäller fram till utgången av 2021.

Mer om växa-stödet finns att läsa här.

Deklarera och betala arbetsgivaravgift

Arbetsgivaravgift pensionAlla företag som betalar ut lön till anställda måste redovisa och betala arbetsgivaravgift till Skatteverket. Undantaget är enskilda näringsidkare som har enskild firma, dessa betalar istället egenavgifter beräknat på vinsten i företaget. Arbetsgivaravgiften deklareras enklast elektroniskt via Skatteverkets e-tjänster och ska redovisas och betalas in samtidigt som skatten, det vill säga den 12:e varje månad. Det som ska deklareras är föregående månads utbetalda bruttolöner och förmåner. Här ingår till exempel månadslön, timlön, sjuklön, övertidsersättningar och sjuklön. Pengarna betalas in till företagets skattekonto.

Det finns också ett antal förmåner som arbetsgivaren ska beräkna värdet och betala arbetsgivaravgift på. Dessa förmåner betalas alltså aldrig ut till arbetstagaren som kontanter men värdet ska redovisas och sedan både beskattas och användas som del av underlaget för arbetsgivaravgiftens storlek. Till dessa förmåner hör bland annat bilförmåner och kostförmåner. Friskvård kan arbetsgivaren däremot erbjuda sina anställda skatte- och avgiftsfritt upp till en viss summa. Alla regler och undantag kring förmåner finns naturligtvis specificerat på Skatteverkets hemsida. Här finns även tydliga guider för hur blanketterna för arbetsgivaravgiften ska fyllas i.

Frågor och svar om arbetsgivaravgfter

När ska arbetsgivaravgift betalas?

Arbetsgivaravgift ska betalas på löneutbetalningar, men även på andra typer av utbetalningar som utgör ersättning för arbete. Hit räknas bl.a. förmåner, avgångsersättningar och  forskningsstipendier. Om den anställde kan utnyttja en rabatt i egenskap av anställd ska hen underrätta sin arbetsgivare om detta, eftersom arbetsgivaren kan bli skyldig att betala arbetsgivaravgift för denna förmån.

Vad omfattar arbetsgivaravgifterna?

 

Principen bakom arbetsgivaravgifterna är att den som förvärvsarbetar i Sverige ska vara försäkrad för arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner. Tillsammans med egenavgifterna, som egenföretagare betalar, är det det arbetsgivaravgifterna som finansierar dessa socialförsäkringar.

 

I arbetsgivaravgifterna ingår:

 

  • ålderspensionsavgift
  • efterlevandepensionsavgift
  • sjukförsäkringsavgift
  • arbetsskadeavgift
  • föräldraförsäkringsavgift
  • arbetsmarknadsavgift.

 

Hur bokför man arbetsgivaravgift?

Arbetsgivaravgiften bokförs på konto 7511, tillsammans med andra sociala avgifter. Den ska betalas den 12:e varje månad, utom i januari och augusti då den istället ska betalas den 17:e.

 

Arbetsgivaravgiften ska bokföras på månaden innan den betalas till Skatteverket. Om lönen betalas ut 25 mars ska arbetsgivaravgiften bokföras på samma datum, men avgifterna betalas först 12 april, samtidigt som arbetsgivardeklarationen lämnas in och skatten betalas. Betalningarna ska redovisas och registreras på arbetsgivarens skattekonto.

 

Vem betalar arbetsgivaravgift?

Arbetsgivaravgifter betalas av alla arbetsgivare, när det rör sig om ersättning på 1000 kronor eller mer per år. Alla betalar dock inte samma arbetsgivaravgift. En enmansföretagare som anställer sin första medarbetare kan få en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften, s.k. växastöd. För anställda födda 1951 eller tidigare är arbetsgivaravgifterna också lägre.

 

Det finns också vissa specialregler som rör specifika typer av verksamheter. En enskild näringsidkare som betalar ut ersättning till sin sambo, make, maka eller barn, om barnet är under 16 år, är undantagen från kravet på att betala arbetsgivaravgifter. Detsamma gäller ersättning till delägare i handels- eller kommanditbolag, eller till delägarens barn under 16 år, för arbete för företagets räkning.

När ska arbetsgivaravgifter inte betalas?

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas i följande fall:

  • När betalningsmottagaren har F-skattsedel.
  • När ersättningen är lägre än 1000 kronor om året.
  • När det är en privatperson som betalar ut ersättningen, och ersättningen är lägre än 10 000 kronor.
  • När ersättningen är skattefri för betalningsmottagaren.
  • När en ideell förening betalar ut ersättning till en idrottsutövare, om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp.

 

Betalar egenföretagare arbetsgivaravgifter?

Den som är egenföretagare, och inte har några anställda, betalar inte arbetsgivaravgifter. Däremot ska en egenföretagare betala egenavgift. Detsamma gäller den som inte är godkänd för F-skatt, men som ändå får inkomster som kan likställas med inkomster från näringsverksamhet, exempelvis inkomster från hobbyverksamhet.

Hur man bokför arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter - Sammanfattning

  • Arbetsgivaravgiften är en avgift som betalas av arbetsgivaren, i form av en procentsats som läggs på det samlade värdet av lön och annan ersättning.
  • Arbetsgivaravgiften är i de flesta fall 31,42 procent, men den är lägre för äldre. Det finns också avdrag för vissa delar av landet, personer som har stått långt från arbetsmarknaden, och företag som anställer sin första medarbetare.
  • Arbetsgivaravgiften används till att finansiera socialförsäkringarna.
  • Arbetsgivaravgiften ska bokföras månaden innan den betalas in till Skatteverket.