Det talas ofta om en avstämningsdag för aktieägare inom finansvärlden. Det är helt enkelt den dagen som aktierna måste vara registrerade på aktiekontot och personen införd i aktieboken för att få delta i vissa händelser. Exempel på händelser där det talas om en avstämningsdag är:

  • Avstämningsdag för aktieägare.För att erhålla pengar vid en aktieutdelning
  • För att tilldelning av teckningsrätter vid en nyemission
  • För att få gå och rösta på bolagsstämman
  • För att få nya (vanligtvis) aktier vid en apportemission
  • För att få delta i särskilda utdelningsförfaranden
  • För att vara berättigad att delta i fondemissioner
  • Avstämningsdag för aktieutdelning vid olika typer av splittar

Så fungerar en avstämningsdag

När ett bolag vill utföra en aktieutdelning, olika typer av emissioner eller har beslutat sig för vilket datum bolagsstämman kommer att ske bestämmer de sig för ett datum där de som ska få behörighet att delta måste vara införda i aktieboken. Detta datum benämns som avstämningsdag.

Som aktieägare för att delta gäller det därför att hålla koll på börsens likviddagar om man köper och säljer aktier för att inte riskera att bli utan. Det är inte den dagen du köper aktierna på börsen du förs in i aktieboken utan den dagen aktierna levereras och likviden debiteras från kontot.

Så fungerar börsens likvidsschema

För den som köper och säljer aktier är det två likviddagar som gäller. Det vill säga, köper du aktier till en aktieutdelning måste affären ske två bankdagar innan avstämningsdagen. Detsamma gäller givetvis vid försäljningar. Vill du inte delta och sälja av ditt innehav är det två dagar innan den utsatta avstämningsdagen.

Avstämningsdagar för publika aktiebolag är officiella handlingar och annonseras ut i stora rikstäckande tidningar. Där går det att se förväntande kommande utdelningar samt när bolagen har årsstämma. Du hinner med andra ord att köpa aktierna i god tid. Observera att vid vissa typer av emissioner och utdelningar tas beslutet på stämman och kan dras tillbaka.