Vad menas med Balanskonton?

Alla de konton som inkluderas i balansräkningen, benämns som balanskonton. Dessa visar verksamhetens tillgångar, skulder samt det egna kapitalet. Balanskontona finns uppradade i BAS-kontoplanen och är numrerade 1000–2999, där konton som börjar med 1 tillhör tillgångar och 2 kapital och skulder. I bokföringen delas balanskonton upp i två klasser.
De två klasserna kallas för tillgångskonton och skuldkonton. Tillgångskontona kommer i bokföringen att öka på debetsidan och minska i kredit, medan skuldkontona gör det motsatta – det vill säga minskar i debet och ökar i kredit. När räkenskapsåret lider mot sitt slut, ska båda sidornas summor vara identiska och vara i balans, därav namnet balanskonton.

Balanskontona i balansräkningen

När man sedan ställer upp en balansräkning, så ska tillgångskontona utgöra den ena stapeln och skuldkontona den andra. När man sammanställer denna så får man en balansrapport, vilken är mycket värdefull för att jämföra tidigare rapporter samt att titta på den ingående och den utgående balansen för varje period.
I regel gör man en sådan sammanställning vid räkenskapsårets slut, men ett företag rekommenderas också att upprätta balansrapporter och stämma av balanskontona varje månad för att få en bättre överblick i ekonomin. Att stämma av kontona regelbundet hjälper nämligen till att upprätthålla kontroll och samtidigt se om bokföringen bedrivits på ett korrekt sätt.
  • Balanskontona avser tillgångar, skulder och eget kapital och finns att hämta ur BAS-kontoplanen
  • Dessa är särskilt viktiga när man som företagare gör en balansräkning och en balansrapport för att stämma av kontona på regelbunden basis
  • Balanskonton ska bokföras i både debet och kredit, där tillgångskontona ökar i debet och minskar i kredit, och skuldkontona gör tvärtom

Måste en balansräkning upprättas i alla företag?

Ja, alla företag och näringsidkare som enligt lag är bokföringsskyldiga är helt enkelt tvungna att åtminstone en gång om året, närmare bestämt vid räkenskapsårets slut, upprätta en balansräkning för att redovisa tillgångar, skulder och företagets eget kapital. Detta oavsett om den ingår i ett årsbokslut eller en årsredovisning.

Vad är den ingående respektive den utgående balansen?

Den ingående balansen är den balans som avser det tidigare räkenskapsårets utgående balans. Det blir således ett ingående saldo det nya räkenskapsåret. För ett företag som ligger i uppstarten finns ännu ingen ingående balans och gäller det ett nytt aktiebolag ska startkapitalet inte redovisas som sådant.

Vad är passiva och aktiva balanskonton?

Detta är en mycket enkel förklaring och är kort och gott ett annat namn för tillgångskonton och skuldkonton. De aktiva balanskontona är synonym med tillgångskonton som innefattar fordringar och tillgångar, och de passiva med skuldkonton som betecknar skulder samt eget kapital. Man kan även säga aktivsidan och passivsidan i balansräkningen.

Kan man skapa egna balanskonton?

Ja, det går bra. Alla balanskonton finns nedtecknade i BAS-kontoplanen. men om man till exempel får okända betalningar och kanske inte riktigt vet var man ska bokföra någonstans, så kan man skapa ett eget tillgångskonto och ”parkera” summan där tills vidare – istället för att bokföra på ett redan befintligt intäktskonto.

Vad gör man när avstämningen är felaktig?

Om summan av de båda sidorna i balansräkningen inte är likadan, så har det uppstått en felräkning någonstans. Det bästa man kan göra är att titta på de olika balanskontonas reskontror för att se om man glömt att bokföra ett belopp eller om det existerar delvis betalda fakturor, osv.