BasräntaBasränta är en term som betecknar den ränta Skatteverket sätter på sina fordringar, till exempel skatteskulder. Det kan också handla om en fordring en privatperson har på Skatteverket i samband med till exempel uteblivna eller felaktiga utbetalningar. I den här texten kommer vi bland annat att gå igenom hur basräntan beräknas.

  • Basräntan är något som fastställs av Skatteverket
  • Det är den genomsnittliga säljräntan på halvårslånga statsskuldväxlar under en månad
  • Basräntan ligger till grund för räntor på skattekonton
  • Basräntan ska alltid avrundas till det närmaste hela procenttalet
  • När medelräntan ligger mitt emellan två hela procenttal så avrundas den nedåt
  • Gäller alltid fr.o.m. den närmast följande kalendermånaden
  • Basräntan påverkar hur flera andra räntor sätts

Hur räknas basräntan ut?

Basräntan sätts inte godtyckligt utan den är baserad på den genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar under föregående månad. Närmare bestämt räknas den fram med säljräntor från den sextonde en månad, till den femtonde nästföljande månad. Genom att följa med i ränteutvecklingen kan man med andra ord skaffa sig koll på kommande basränta.

Basräntan används också vid uträkningar som har att göra med pensionsutbetalningar. Bastäntan påverkar även nivåerna på andra räntor som de i skattekontosystemet. Det är helt enkelt ett ekonomiskt nyckelbegrepp som många företag och privatpersoner har anledning att ha lite koll på vid bedömningar av framtida intäkter och utgifter.

Basränta på 0%

I april 2018 sänktes basräntan till 0% och det innebar att flera andra viktiga räntor också hamnade på den nivån. Det är alltså inte fördelaktigt att ha ett positivt saldo på sitt skattekonto eftersom inflationen är betydligt högre än räntan. Däremot kan en skatteskuld kännas mindre allvarlig än när basräntan är hög.

Basräntan påverkar alltså hur andra räntor sätts men den är också ett resultat av det allmänna ränteläget i landet som till till stor del styrs av riksbanken. I dagsläget är det ofta förmånligt att ha skulder och, historiskt sett, mindre lönsamt att sitta inne med fordringar.