Vad menas med Beställningspunkt?

Begreppet ’beställningspunkt’ används inom lagerplanering för att indikera hur lågt lagernivån får sjunka innan nya varor måste beställas. Beställningspunkt betecknar med andra ord en lagernivå vid vilken det är dags för företaget att beställa nya varor till lagret. Beställningspunkten anges i antal varor och bestäms med avseende på genomsnittlig daglig varuförbrukning, ledtid och storlek på säkerhetslager.
Beställningspunkten beräknas enligt formeln: beställningspunkt = (varuförbrukning per dag x ledtid) + säkerhetslager, där varuförbrukning per dag är antal varor som företaget säljer under en dag och ledtid är antal dagar mellan beställning och leverans. Med säkerhetslager, även kallad buffertlager, menas den mängd varor som lagerhålls för att täcka upp oförutsedda händelser – exempelvis plötsliga försäljningsökningar eller leveransfördröjningar.

Fördelar med beställningspunkter

Genom att använda sig av beställningspunkter kan företaget uppnå en optimal lagernivå. Det finns nämligen nackdelar med såväl för litet som för stort lager. Ett för litet lager leder till leveransstörningar och förlust av kunder, medan ett för stort lager kräver mer utrymme och kostar därmed mer pengar samt binder onödigt kapital.
När företaget lägger beställning på nya varor till sitt lager utifrån en på förhand beräknad beställningspunkt säkerställer man att varorna i lagret inte hinner ta slut innan nya varor har levererats. Samtidigt undviker man att ha för många varor i lagret och sparar på så sätt både pengar och lagerutrymme.

Sammanfattningsvis kan följande sägas om beställningspunkter:

  • Beställningspunkter används som indikation på att lagernivån är tillräckligt låg för att nya varor ska kunna beställas.
  • Beställningspunkter beräknas med avseende på genomsnittlig varuförbrukning per dag, ledtid och säkerhetslager.
  • Genom att använda sig av beställningspunkter säkerställer man att lagret varken är för litet eller för stort.

Varför ska man använda sig av beställningspunkter?

Även om det finns ett säkerhetslager är det orimligt för ett företag att vänta tills lagret tar slut innan man beställer nya varor, eftersom beställda varor inte levereras omedelbart. Om man använder sig av beställningspunkter hinner man få nya varor levererade innan man blir tvungen att ta av sitt säkerhetslager.

Hur beräknar jag beställningspunkten för en vara?

Exempel: Om ett företag säljer i genomsnitt fem varor per dag, ledtiden är tre dagar och det finns 20 varor i företagets säkerhetslager beräknas beställningspunkten på följande sätt: (5 x 3) + 20 = 35, vilket betyder att när lagernivån har sjunkit till 35 varor är det dags att beställa nya.

Varför behöver man ha säkerhetslager?

Beräkningen av beställningspunkter baseras på prognoserade värden och det kan vara svårt att exakt förutse hur stor efterfrågan kommer att vara samt hur lång ledtiden kommer att bli. Säkerhetslager fungerar som ett skydd mot oväntade händelser och minimerar risken att varorna i lagret tar slut om något oförutsett skulle inträffa.

Varför behöver beställningspunkter justeras?

Eftersom beräkningen av beställningspunkter baseras på efterfrågan – en parameter som kan variera över tid – kan beställningspunkter behöva justeras periodiskt. Säkerhetslager skyddar mot slumpmässiga förändringar i efterfrågan men systematiska förändringar, exempelvis säsongvariationer, bör man ta hänsyn till när man beräknar och justerar beställningspunkter. Justering av beställningspunkter hjälper att hålla optimal leveransförmåga.

Vad är flytande beställningspunkter?

Vissa affärssystem ger möjlighet till användning av flytande beställningspunkter. Med flytande beställningspunkter menas att systemet beräknar om beställningspunkter löpande i takt med efterfråge- och ledtidsförändringar. Beräkningen baseras på företagets historiska försäljning. Detta ger ännu mer kontroll över lagernivån och leveransförmågan än den periodiska beräkningen, där beställningspunkter justeras några enstaka gånger per år.