Vad menas med Bokföringslagen?

Alla bokföringsskyldiga måste enligt lag följa bokföringslagen, varpå den senaste versionen trädde i kraft 1999. Lagen sträcker sig till alla aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar samt till enskilda näringsidkare som är bokföringspliktiga. Lagen innehåller direktiv och riktlinjer för hur en korrekt bokföring ska upprättas löpande samt hur den bör avslutas.
Bokföringslagen innehåller även regler för olika typer av bolagsformer. Med bokföringsskyldighet så krävs det att företaget bokför i både huvudbok och grundbok – på ett systematiskt och ett registreringsordnat sätt, det vill säga att samtliga affärshändelser måste bokföras i en viss ordning i de två böckerna. Affärshändelserna måste styrkas med verifikationer. Information måste sparas i minst 7 år.

Sektioner i bokföringslagen

Bokföringslagen är uppdelad i 9 olika kapitel. Den inledande delen presenterar en överblick, förklarar olika svårtolkade begrepp och olika språk som bokföringen har rätt att vara på. Den andra delen leder in på förklaringen över vilka som innefattas av bokföringsskyldigheten och vad som gäller om svenska företag också finns i utlandet.
Vidare beskriver bokföringslagen innebörden av bokföring, fakta om räkenskapsår, vad som gäller för verifikationer, hur man avslutar den löpande bokföringen med bokslut eller årsredovisning, hur arkivering bör ske, vad begreppet god redovisningssed innebär samt hur ett eventuellt överklagande kan göras om företaget har fått på fingrarna att inte upprätthålla en korrekt bokföring eller liknande.
  • Bokföringslagen lag (1999:1078) förkortas BFL och har sammanställts i samarbete med Bokföringsnämnden. Den som bryter mot lagen riskerar fängelsestraff upp till 6 år
  • Lagen beskriver ingående vad som gäller alla bokföringsskyldiga och bokföringspliktiga angående löpande bokföring och avslut av denna
  • Bokföringslagen godkänner två bokföringsmetoder – kontantmetoden och faktureringsmetoden, vilka bestäms genom storleken på företaget

Vilken bokföringsmetod gäller för vem enligt Bokföringslagen?

Alla företag vars årsomsättning överstiger 3 miljoner kronor, är tvungna att tillämpa faktureringsmetoden när de bokför, det vill säga registrera samtliga affärshändelser som fakturor och leverantörsskulder. Kontantmetoden registerar bara in- och utbetalningar. Enskilda näringsidkare brukar vanligtvis använda kontantmetoden, då företagen ofta är mindre. Dessa får dock valfrihet att använda faktureringsmetoden.

Måste Bokföringslagen kompletteras med andra lagar?

Ja, ibland. Trots att Bokföringslagen ger en djup inblick i bokföring och allt vad det innebär, måste man ändå vända sig till andra lagar såsom Årsredovisningslagen för att få en komplett sammanställning av regler. Till och med Bokföringslagen och Årsredovisningslagen tillsammans, är ibland inte tillräckligt för att döma någon för bokföringsbrott.

Vid vilka tidpunkter måste händelser bokföras enligt lagen?

Kontanta betalningar måste bokföras senast arbetsdagen därpå i kassabok. Övriga affärshändelser bokförs snarast möjligt. Vid senareläggning max 50 dagar efter månaden som affärshändelsen ägde rum i, eller 50 dagar efter det kvartal som händelsen ägde rum i om företagets årsomsättning är lägre än 3 miljoner.

När sammanställdes Bokföringslagen?

Bokföringen uppfanns redan på 1400-talet i Italien. I Sverige sammanställdes den första svenska bokföringslagen 1976 men har varit föremål för en rad förändringar genom åren. Vår nuvarande bokföringslag blev klar 1999 och är således fortfarande den som gäller för tillfället. Den är mer fördjupad och mer detaljerad än den tidigare.

Måste utländska företag i Sverige bokföra enligt svenska Bokföringslagen?

Ja. Utländska aktörer eller filialer som befinner sig på den svenska marknaden måste redovisa enligt svensk bokföringsmetod och måste också separera den utländska bokföringen från den svenska på ett korrekt sätt. Språken ska vara svenska, norska, danska eller engelska. Annat språk kan förekomma om tillstånd givits.