Brytpunkt för statlig inkomstskatt är den nivå då en person ska börja betala statlig inkomstskatt. De flesta löntagare i Sverige betalar ingen statlig inkomstskatt.
Både fysiska och juridiska personer ska betala skatt. Juridiska personer betalar statlig skatt. Fysiska personer betalar både kommunal och statlig skatt på sin tjänade inkomst. Den statliga skatten på denna inkomst tas inte ut förrän den som tjänar pengar nått en så kallad brytpunkt för statlig inkomstskatt. Brytpunkten ligger idag på 504 400 kronor om året, vilket motsvarar en månadslön på ungefär 42 000 kronor.
Brytpunkt och skiktgräns
Två begrepp som det är viktigt att känna till för att förstå hur den statliga inkomstskatten fungerar är brytpunkt och skiktgräns. Inkomsten måste uppnå en brytpunkt för att statlig skatt ska börja dras. Det finns två skiktgränser, den nedre och den övre.
Den nedre skiktgränsen är den nivå där en löntagare börjar betala en statlig inkomstskatt på 20 procent. I praktiken måste man dock tjäna mer än så för att komma i fråga för statlig inkomstskatt. Skälet till detta är grundavdraget (se faktaruta), som för år 2019 ligger på 19 700 kronor för inkomster på mellan 19 700 och 46 100 kronor i månaden.
Den punkt där skiktgränsen, tack vare grundavdraget, hamnar i praktiken kallas brytpunkt. Den nedre skiktgränsen höjdes, i och med budgeten för 2019, till 490 700 kronor. Den nedre brytpunkten blir då 504 400 kronor.
Det finns även en övre skiktgräns. Löntagare som tjänar över denna gräns betalar 25 procent i statlig inkomstskatt, på den del av inkomsten som ligger över gränsen. Denna skiktgräns ligger för år 2019 på 689 300 kronor. Brytpunkten för den övre nivån blir då 703 000 kronor.
25-procentig inkomstskatt kallas också värnskatt. Kanske har du hört detta ord i den politiska debatten. Den statliga inkomstskatten, och inte minst var gränsen ska dras för denna skatt, är en omstridd politisk fråga. De borgerliga vill möjligen räkna upp den i takt med inflationen, medan partierna till vänster om mitten vill sänka skiktgränsen, så att fler löntagare betalar statlig inkomstskatt. Detta sker när skiktgränsen höjs mindre än reallöneökningarna.
För dig med enskild firma
Om du har en enskild firma gäller samma skiktgränser och brytpunkter som för den som är anställd. När du ska räkna ut den slutgiltiga skatten måste du dock räkna bort schablonavdraget, för att subtrahera egenavgifterna. Annars betalar du skatt även på dessa. Även skatteverket använder schablonavdraget för att räkna ut vad du ska betala i skatt, och justerar beloppet året därpå, när de gör en noggrann beräkning.
Hur fungerar kommunalskatt?
Alla som har inkomster, av tjänst eller vinst, över grundavdraget betalar kommunalskatt i Sverige. Det innebär att om du tjänar mindre än 19 700 kronor, som är det lägsta grundavdraget för 2019, betalar du ingen skatt.
Den kommunala skatten beskrivs som proportionell, och det betyder att den inte ändrar sig. Den är hela tiden är likadan oberoende av vilken inkomst den fysiska eller juridiska personen har. Den kommunala skatten går till både det kommun och det landsting där den skattebetalande är folkbokförd.
Detta betyder att det kan vara av intresse att hålla reda på vilken gräns som gäller för inkomsten innan skatten höjs, och även när den höjs ytterligare en gång. Det är lätt att göra det genom att genom Skatteverket titta på tabellerna som beskriver vilka inkomstnivåer som innebär att statlig inkomstskatt måste börja betalas.