Diskonto

Fram till den 1 juni 2002 var diskonto termen för Riksbankens officiella räntesats som fastställdes kvartalsvis. Numera är referensränta den term som används när man talar om denna typ av ränteindikator, även kallad styrränta eller reporänta. Att ha koll på denna räntesats är viktigt för hela penningekonomin och i synnerhet för dig som företagare.

Referensräntan, eller diskonto före 2002, påverkar nämligen till exempel kreditinstituts in- och utlåningsräntor, vilket kan ha stor påverkan på ett företags ekonomiska ställning om företaget exempelvis har hög skuldsättning. Numera bestäms referensränta en gång per halvår, den 1 januari och den 1 juli varje år. Räntenivån får i sin tur effekter på andra räntor i samhället.

Viktigt att ha koll på räntenivåer

Ränteförändringar kan få stor påverkan för dig som företagare. Om ditt företag har en hög skuldsättningsgrad kan ränteökningar och konjunktursvängningar slå hårt mot ekonomin i företaget. Ditt företag kan även påverkas indirekt av att andra företag som du samarbetar med påverkas negativt av ränteförändringar.

Det är därför det är vikigt att följa utvecklingen i samhällsekonomin och följa det allmänna konjunkturläget både nationellt och internationellt. Genom att göra detta kan du lättare förutspå eventuella ränteförändringar och därigenom vara förberedd inför kommande beslut från Riksbanken att höja eller sänka referensräntan. Sådan framförhållning kan resultera i stora vinster för företaget.

• Har referensräntan någon betydelse för den legala dröjsmålsräntan?
  Den legala dröjsmålsräntan regleras i lag genom räntelagen (1975:635). Referensräntan har här en direkt påverkan på räntenivån eftersom den legala dröjsmålsränta ska beräknas till referensräntan plus åtta procentenheter i total årlig räntesats. Beroende på referensräntan kan det alltså bli väldigt olika räntebelopp.
• Vad brukar referensräntan ligga på?
  Referensräntan brukar förändras med försiktighet eftersom det kan få så stora effekter för privatpersoners ekonomi och för näringslivet. Den 1 januari 2019 fastslogs referensräntan till -0,50 procent, vilket är samma räntenivå som har varit sedan den 1 juli 2016. Historiskt sett har referensräntan varit betydligt högre, exempelvis 4,50 procent under 2008.
• Var hittar man information om referensräntan?
  Information om gällande referensränta finns att tillgå på Riksbankens officiella webbplats. Du kan där även finna historik över tidigare referensräntor för att göra jämförelser. Ett annat tips är att läsa rapporter som publiceras på webbplatsen, där Riksbanken analyserar den svenska ekonomin, världsekonomin och det allmänna konjunkturläget.
• Vad är utlåningsränta och hur bestäms den?
  Utlåningsränta är den ränta som du får betala för att låna pengar från ett kreditinstitut, det vill säga priset på ett lån. Denna ränta brukar påverkas starkt av Riksbankens referensränta eftersom referensräntan också styr priset på de pengar som bankerna lånar från Riksbanken.
• Vad är negativ referensränta?
  Under senare år har referensräntan legat på minusnivå. Det har varit en så kallad negativ referensränta, det vill säga en räntesats som ligger under 0 procent. Detta brukar användas för att få igång samhällsekonomin eftersom minusränta tenderar att göra det fördelaktigt att låna och spendera pengar.