Du Pont-modellen är uppkallad efter det företag som systematiskt använde modellen först, ett amerikanskt företag, i mitten på 1900-talet. Modellen är ett väldigt överskådligt sätt att förklara och sammanfatta lönsamheten i ett företag. Andra namn för samma modell är lönsamhetsträdet, avkastningspyramiden och räntabilitetsmodellen. I modellen finns en kapitaldel och en resultatdel.
För att räkna ut ett företags lönsamhet enligt modellen tittar man på vinstmarginaler och kapitalets omsättningshastighet. Formeln lyder: Avkastning på totalt kapital (sysselsatt kapital) = vinstmarginal * kapitalomsättningshastighet. Man sätter in olika siffror i ett grafiskt schema och börjar räkna. När alla beräkningar är klara har man en klar bild av företagets lönsamhet och vad som kan förbättras.
När används Du Pont-modellen?
Det är en lämplig metod att använda sig av för att göra simuleringar och beräkna hur olika avkastning på kapital påverkas av olika resultat. Vill man ta reda på vilken del av verksamheten som inte presterar tillräckligt bra kan man använda modellen för att förbättra företagets lönsamhet och utveckling.
När man jämför olika bolag och företag kan man som investerare vara intresserad av att ta en titt på båda företagen via Du Pont-modellen för att lättare kunna veta vilket av dem man ska investera i. Modellen talar om hur effektivt företaget använder sina tillgångar och ger inblick i verksamhetens kapitalstruktur och kvalitet.
Att jämföra bolag enligt Du Pont-modellen
Bolag 1 har vinstmarginal på 4,8 %. Bolag 2 har vinstmarginal på 18,2 %.
Bolag 1 har kapitalomsättningshastighet på 5,2 gånger och bolag 2 har kapitalomsättningshastighet på 1.3 gånger.
Bolag 1 4,8*5,2 = 24,96 %
Bolag 2 18,2*1,3 = 23,66 %
Bolag 1 är således mer lönsamt än bolag 2 trots att vinstmarginalen är betydligt lägre.
Nackdelar med Du Pont-modellen
Modellen bygger väldigt starkt på företagets finansiella redovisningsrapporter. Men, siffrorna i rapporterna kan enligt lag justeras så att uppgifterna inte alltid visar verkliga värden. Du Pont-analysen kräver dessutom flera ingångar och är man inte noggrann i beräkningarna blir resultatet missvisande. Säsongsfaktorer och utökat lager vissa delar av året kan också ge missvisande resultat.