En arbetsgivare betalar arbetsgivaravgift för alla som är anställda inom ett företag. Avgiften används för att finansiera socialförsäkringssystemet, det vill säga pensioner, sjukvård och social omsorg. Den som är egenföretagare behöver också betala en motsvarighet till arbetsgivaravgiften. Detta kallas för egenavgifter. Det är Skatteverket som administrerar egenavgifterna.

Till egenföretagare räknas de som driver en enskild firma, ett handelsbolag eller ett kommanditbolag samt som har antingen F-skattsedel eller FA-skattsedel. Att bli godkänd för F-skatt innebär att man själv tar på sig ansvaret för att betala skatter och egenavgifter varje månad. FA-skatt berör dem som har både en anställning och driver en egen verksamhet.

Den som har en passiv näringsverksamhet (vilket innebär att arbetet inom näringsverksamheten är av oväsentlig omfattning) betalar en särskild löneskatt istället för egenavgift – detta är en viktig skillnad mellan aktiv och passiv näringsverksamhet. Vid inkomstdeklarationen kan egenföretagare varje år göra avdrag för egenavgifter enligt olika procentsatser.

• Egenavgifter är egenföretagares motsvarighet till anställdas arbetsgivaravgifter
• Egenavgifter finansierar social säkerhet som pensioner och sjukvård
• Den som driver enskild firma, kommanditbolag eller handelsbolag samt har F-skattsedel eller FA-skattsedel betalar egenavgift
• Den som har F-skattsedel har själv ansvaret för att betala in skatt och egenavgifter
• Full egenavgift ligger på 28,97 %, men alla betalar inte fulla avgifter
• Egenavgiften dras alltid från företagets nettoinkomster, dvs. från överskottet
• På passiv näringslivsinkomst betalas särskild löneskatt i stället för egenavgift

Hur beräknas egenavgiften?

Full egenavgift ligger på 28,97 %, men det förekommer även andra procentsatser. För den som är 25 år eller yngre då året börjar är till exempel avgiften väsentligt lägre under första halvåret. Personer som har fått hel sjuk- eller aktivitetsersättning under året har likaså lägre egenavgifter.

För personer som är 65 år och äldre ligger avgifterna också på en lägre procentsats. Den lägre procentsatsen för den som är över 65 minskar i takt med stigande ålder och kan som lägst ligga på några få procent. Avgifterna blir även lägre vid eventuella uttag av ålderspension.

En viktig skillnad mellan aktiv och passiv näringsverksamhet är att den som bedriver passiv näringsverksamhet betalar en särskild löneskatt istället för egenavgift, denna ligger på 24,26 % av underlaget. För den som bedriver passiv näringsverksamhet förekommer det inga reducerade procentsatser för att anpassa till stigande ålder.

Egenavgifter och inkomstdeklaration

Egenavgifter anses inte vara skatter som tillhör näringsverksamheten utan är kopplade till de privata inkomstskatterna. Därför ska de inte bokföras. Rent skattemässigt räknas dock egenavgifter som en kostnad i företaget och därmed får man som företagare göra avdrag för dem – men det går inte att veta innan skatteberäkningen avslutats hur stora egenavgifterna blir.

Eftersom det inte går att veta i förväg hur stora egenavgifterna blir får man göra ett schablonavdrag i NE-bilagan som bifogas till inkomstdeklarationen. Schablonavdraget motsvarar vad som beräknas bli årets egenavgifter. För inkomståret 2017 var schablonavdraget max 25 % av underlaget. Olika faktorer, som de som nämnts ovan, gör att alla inte ska dra av maxbeloppet.

Påföljande år ska de egenavgifter som betalades året före stämmas av mot vad som blev de slutliga egenavgifterna, alltså det man verkligen betalade när skatteberäkningen avslutats. Mellanskillnaden ska man sedan lägga till eller räkna bort från årets skattepliktiga resultat. Denna avstämning görs också i NE-bilagan.