En emission innebär en utgivning av värdepapper, oftast aktier i ett bolag. En aktie är en ägarandel i ett bolag och både företag och privatpersoner kan vara delägare. För att göra en emission krävs att bolagsstyrelsen i bolaget har beslutat om detta, att de som ska teckna aktierna gör detta samt betalar för dem samt att emissionen anmäls till Bolagsverket. Anledningen till att ett företag säljer aktier, till exempel på börsen eller via någon annan handelsplattform, är för att finansiera bolagets verksamhet. Det här kan ske antingen när bolaget bildas eller för att bolaget behöver expandera eller av andra anledningar behöver tillföras kapital. Privatpersoner och företag vill däremot köpa och äga aktier för att tjäna pengar genom att värdet på bolaget, och därmed på varje aktieandel, ökar eller ger hög utdelning. Det vanligaste sättet att få in mer kapital i ett bolag är genom så kallad nyemission.

Nyemission av aktier

Emission

En nyemission innebär att ett aktiebolag ger ut nya aktier. Vanligtvis erbjuds både de som redan äger aktier samt nya aktieägare att köpa de nyemitterade aktierna. Befintliga aktieägare erbjuds dock så kallade teckningsrätter som innebär företräde till köp av de nya aktierna. Det är relativt vanligt att nystartade företag i uppbyggnadsfas eller företag som ska göra större investeringar och satsningar gör nyemission för att få in mer kapital. En nyemission innebär dock att antalet aktier i bolaget blir fler och därmed sker en utspädning, det vill säga, varje aktie motsvarar en mindre del av bolaget än innan emissionen.

Vid nyemission så är det vanligaste förfarandet att aktieägarna betalar de nya aktierna med pengar. Men det finns undantag. Vid så kallad apportemission betalas istället värdet för aktierna med andra finansiella värden, till exempel andra aktier, maskinell utrustning eller andra tillgångar. Vid kvitteringsemission betalas istället aktierna genom att en skuld kvittas mot aktievärdet. Det här sker ofta mellan bolag men förekommer mycket sällan mellan bolag och privatpersoner. Både apportemission och kvitteringsemission innebär en nyemission och resulterar en utspädning av aktiernas kvotvärde.

Fondemission, split och omvänd split

Bolag som har ett stort så kallat upparbetat kapital och gör en stor vinst kan välja att göra en så kallad fondemission. Vid en fondemission placeras alltså bolagets egna kapital antingen i nya aktier eller i befintliga aktier genom att öka det så kallade kvotvärdet per aktie. Båda delarna ökar värdet på bolagets aktier, men tillför inte bolaget nytt kapital eftersom det är det egna kapitalet som används. Oavsett hur fondemissionen sker så har befintliga aktieägare samma innehav av aktier som innan emissionen.

Vid en så kallad split minskas istället värdet per aktie då man delar aktierna i mindre delar. Då sjunker istället varje akties kvotvärde. Det här görs till exempel om varje aktie är värd så mycket att handel med aktien hindras vid till exempel en börsintroduktion. En omvänd split innebär istället att aktier läggs samman, då ökar värdet per aktie men antalet aktier sjunker. Det här görs oftast av börsbolag vars aktiekurs har sjunkit till extremt låga nivå. Förhoppningen är i dessa fall att försöka stabilisera aktiens värde.