Inom kalkylering är fasta kostnader de kostnader som inte varierar beroende på en förändrad verksamhetsvolym. Antal sålda varor, antal tillverkade enheter eller hur många kursdeltagare som deltar är exempel på vad en förändrad verksamhetsvolym betyder.

Exempel på fasta kostnader är:

  • Lokalhyra
  • Löner till tillsvidareanställd personal
  • Ränteutgifter för långfristiga lån

Tre sorters fasta kostnader

Fasta kostnader är inte huggna i sten, utan kan öka eller minska av olika anledningar. Det finns tre olika typer av fasta kostnader.

  1. Helt fasta kostnader är lika stora även om verksamheten står stilla. Den här typen av kostnader kan även kallas stilleståndskostnader och påverkas inte av verksamhetens kapacitetsgränser.
  2. Driftsbetingade fasta kostnader uppstår när verksamheten är i drift, men påverkas inte av volymökningar. Lokalens belysning är ett exempel. Den kostnaden finns inte om verksamheten står helt stilla.
  3. Halvfasta kostnader ökar språngvis eller trappstegsvis vid volymökningar. Kostnader för olika maskiner kan omfattas i denna typ av kostnader. Halvfasta kostnader kan vara irreversibla eller reversibla. Är de irreversibla minskar inte kostnaderna om volymen minskar igen.

Halvfasta kostnader är den vanligaste formen av fasta kostnader i en verksamhet.

Automatisera din bokföring med Dooer – Fota underlagen, resten sköter appen – Läs mer!

Skillnaden mot rörliga kostnader

Motsatsen till fasta kostnader är rörliga kostnader. När verksamhetsvolymen ändras förändras även vissa kostnader och då kallas de för rörliga kostnader. Elräkningar, kostnader för materialinköp, löner för tillfällig personal och övertidstillägg är exempel på den här typen av kostnader som kan uppstå i en verksamhet.

Även rörliga kostnader delas upp i olika underkategorier. Att känna till vilka kostnader man har i verksamheten är viktigt om man ska kunna budgetera på rätt sätt. Rörliga kostnader bör helst särredovisas så att företagets bruttovinst kan beräknas. Inom företagsekonomi delas företagets totala kostnadsmassa in i rörliga och fasta kostnader.

Kostnader – fasta och rörliga

En kostnad uppstår när resurser förbrukas i ett företag. Ofta krävs det att resurser förbrukas för att verksamheten ska kunna komma igång. Det är denna resursförbrukning som kallas fasta kostnader. Dessa varierar stort, beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om. För många typer av verksamheter kan det krävas externt kapital för att täcka fasta kostnader.

Alla som startar ett företag måste börja med att ställa upp en budget över sina kostnader, såväl rörliga som fasta. Intäkterna ska inte bara täcka de rörliga kostnaderna, utan också de fasta. Därför är det viktigt att ta hänsyn inte minst till halvfasta kostnader. När produktionen kommer upp i en viss volym kan det krävas nya maskiner, som ska finansieras på något sätt. Varje enhet som produceras ska täcka sin rörliga kostnad, och sin andel av de fasta kostnaderna, helst något mer än så.

Värdeminskning som fast kostnad

När företagets tillgångar slits, eller av annan anledning minskar i värde, sker en värdeminskning. Värdeminskningar är fasta kostnader, som bokförs som avskrivningar. Avskrivning ska göras med tillgångens pris, delat med dess förväntade livslängd. Om en maskin kostar 100 000 kronor att köpa in, och har en förväntad ekonomisk livslängd på tio år, blir kostnaden 10 000 kronor per år.

Observera att avskrivningen baseras på den ekonomiska livslängden, som ofta är kortare än den tekniska. När en inventarie är avskriven kan den fortfarande vara användbar. Det beror delvis på att värdeminskningen styrs av särskilda regler, och beräknas utifrån en förutbestämd schablon. Om investeringen har finansierats med lån bär lånet vara avbetalat när tillgången är helt och hållet avskriven.