Force majeure är en vanlig klausul i avtal. Begreppet är en juridisk term, som på franska betyder ungefär högre makt. Det skrivs om den i avtalslagen. Där benämns det också som ursäktligt avtalsbrott. I lagen uppges att avtalsbrott ursäktas om något ligger utanför någon av parternas kontroll – när en part inte kan påverka, förutse eller förhindra en situation. Det är detta som är force majeure.

Force majeure innebär att en part inte förväntas ha kunnat tänka på, eller räkna med den störning som avses när ett avtal upprättades. Det betyder också att parterna då inte haft någon chans att kunna undvika eller göra något åt följderna. I köpekontrakt är det vanligt att det finns en inskriven klausul, som hänvisar till detta begrepp. Om det inträffar förhållanden enligt den här klausulen, blir en av parterna ansvarsbefriade för skador, förseningar eller annat.

Även om force majeure är ett franskt begrepp, som gjorde sin entré i juridiken genom Code civil (ofta kallad “Code Napoléon”), har liknande begrepp funnits i många länders lagstiftning. I Sverige talade man tidigare om “högre hand”, som syftade på oförutsägbara händelser i naturen, som omöjliggjorde fullföljandet av ett avtal. Det moderna force majeure är dock ett bredare begrepp, som innefattar mer än enbart naturfenomen.

Avtal med force majeure

Force majeure är vanligast inom avtalsrätt, och innebär att svårigheter för den ena avtalsparten att fullgöra sina förpliktelser inte anses vara avtalsbrott, om de orsakats av händelser som ligger utanför partens kontroll. I parter ingår avtal finns vanligen en klausul i kontraktet som definierar vilka händelser som utgör force majeure.

I klausulen kan det också skrivas in tillägg, som då också innebär force majeure. Till exempel gäller i regel att om en underleverantör ska transportera något och det blir inställt, gäller inte force majeur. Där räknas det bara in om transporten blir inställd enligt avtalslagen och att det blir ett hinder för försäljaren enligt samma lag. Är det däremot inskrivet i klausulen från början, gäller tillämpning av force majeure. Det finns andra saker som inte kan ingå i begreppet, som till exempel om en part gör sig skyldig till vårdslös körning eller krockar.

Force majeure kan gälla under en tillfällig period, och när hindret inte finns längre, räknas det med att avtalet kan fullföljas, om än med försening. Force majeure kan också innebära att avtalet inte kan fullföljas alls, och då finns ingen skyldighet till det. Parten som inte kan göra det som utlovats måste dock på något sätt meddela motparten om vad hindret är och vad det är som gör att avtalet inte kan fullföljas. Denna information måste ges inom skälig tid.

Hur används force majeure?

Många anser att begreppet force majeure idag används alldeles för lättvindigt. För att begreppet ska vara tillämpligt krävs att det avgörs att det verkligen rör sig om en extraordinär omständighet. Företaget som åberopar force majeure måste också visa att man har gjort allt som rimligtvis kan begäras för att se till att uppfylla sin del av avtalet.

En vanlig missuppfattning är att försäkringsbolag kan neka ersättning med hänvisning till force majeure, och att det därför inte skulle gå att få ersättning exempelvis för skador orsakade av en skogsbrand. Däremot kan försäkringsbolaget åberopa force majeure när de själva inte kan fullgöra sina åtaganden, exempelvis till följd av att personalen strejkar, eller bolagets kontor har brunnit ned.

Exempel på force majeure

Det finns många olika exempel på vad force majeure kan innebära. Det ska innefatta sådant som inte går att förutsäga, och som inte går att bemästra.

  • Katastrofer i naturen: vulkanutbrott, översvämning, jordbävning, orkaner, blixtnedslag, tät dimma.
  • Arbetsrättsliga tvister, som till exempel strejker.
  • Nya lagar som träder i kraft, som förbjuder just den typen av avtal som slutits.
  • Andra katastrofer eller oförutsedda händelser, som upplopp, brand och explosioner.

Det kan tyckas att det är lätt att förstå begreppet force majeure eller ursäktligt avtalsbrott. Men det görs hela tiden olika tolkningar av det. Begreppet lånar sig inte till tolkningar som görs enbart av den ena parten i ett avtal – det måste råda enighet om att det rör sig om force majeure. Det finns dock inget som hindrar att ordet används i väldigt vid bemärkelse i ett avtal, men då ska parterna komma överens om detta när de sluter avtalet.

Om en part hänvisar till force majeure och den andra parten inte håller med om det, kan det anmälas till Allmänna reklamationsnämnden som kan göra en granskning och bedömning av ärendet. Det är dock inte så vanligt förekommande. Eftersom detta begrepp är lagstadgat kan det, om tvisten inte kan lösas på annat sätt, också drivas i domstol på olika nivåer.

Checklista för force majeure

  • Rör det sig om en extraordinär omständighet?
  • Kan ni bevisa att det rör sig om force majeure?
  • Har ni gjort allt som rimligen kan begäras för att se till att avtalet uppfylls?

Force majeure - Sammanfattning

  • Force majeure innebär att avtalsbrott kan ursäktas, om det beror på händelser som ligger utanför avtalspartens kontroll.
  • Den part som inte kan uppfylla sina förpliktelser måste visa att hen gjort allt som rimligen kan begäras för att avtalet ska hållas.
  • Det är vanligt att avtal innehåller en klausul om force majeure.
  • Ofta är det en tolkningsfråga om något ska räknas som force majeure.
  • Om ett hinder gör att uppfyllandet av avtalet skjuts på framtiden, kan detta ursäktas med hänvisning till force majeure.