Inkomstskattelagen

Inkomstskattelagen är den lag som reglerar inkomster från privatpersoner och företag i Sverige. Det är således den huvudsakliga lagen om allt som innefattar skatterätt. Inkomstskattelagen täcker både den kommunala och den statliga inkomstskatten, och omfattar som ovan nämnt, också både juridiska samt fysiska personer. Lagen är uppdelad i 3 inkomstslag – tjänst, kapital, näringsverksamhet.

Eftersom lagen delas upp i huvudsakligen 3 inkomstslag, så gäller det att ta reda på om ens egen inkomst (hur den än må se ut) är skattepliktig. Detta är särskilt viktigt när man ska göra avdrag samt hur man ska beskattas och vad som ska beskattas. En juridisk person faller alltid inom inkomstslaget näringsverksamhet.

Inkomstskattelagen för olika företag och beräkningar

Det kan ibland vara lite knepigt att fastslå i vilket inkomstslag man hör hemma. För en juridisk person är det näringsverksamhet som gäller, medans fysiska personer kan ingå i samtliga tre inkomstslag. Dock ska verksamheten för enskilda företagare bedrivas varaktigt, självständigt och med vinst i åtanke för att klassas som näringsverksamhet.

De olika beräkningarna för juridiska och fysiska personer görs med utgångspunkt för de senaste skattenivåerna. Juridiska personer har statlig inkomstskatt på 20,6 %. För fysiska personer beror den på kommunens skattesats, den övre och den nedre brytpunkten samt kapitalinkomst (30 %). För enskilda firmor ligger F-skatten som grund för skatteberäkningen.

De tre inkomstslagen

Inkomstskattelagen definierar tre inkomstslag.

1. Inkomstslaget näringsverksamhet – juridiska och fysiska personer i skattepliktig verksamhet med vinstsyfte (det är dock bra att veta att vissa tillgångar beskattas inom denna kategori även om de inte ingår i näringsverksamhet)
2. Inkomstslaget kapital – fysiska personer samt dödsbon (uthyrning av privat tillgång…)
3. Inkomstslaget tjänst – fysiska personer (inkomster från hobbyverksamhet, livränta, pension, tillfällig försäljning…)

• Hur beskattas ett utländskt företag i Sverige?
  Enligt Inkomstskattelagen så har numera fast driftställe fått en central betydelse när man tolkar lagen. Med fast driftställe menar man att verksamheten bedrivs härifrån, att det ska finnas en verklig plats från vilken arbetet sker och att den ska vara stadigvarande. Företaget är således skatteskyldigt precis som ett inhemskt företag.
• Hur kan beskattningstidpunkten ske i handelsbolag?
  Grundregeln är att om minst en av delägarna är fysisk person måste handelsbolaget beskattas kalenderårsvis, medan om det inte ingår någon fysisk person utan endast juridiska personer, får bolaget ha ett brutet räkenskapsår. Ett HB skulle kunna beskattas med varierande tidpunkter, eftersom delägarna både kan vara fysiska och juridiska.
• Vilka andra lagar är viktiga att ha i åtanke?
  När man tolkar Inkomstskattelagen, så bör även andra lagar beaktas. Dessa lagar kan ofta vara bokföringslagen, aktiebolagslagen, årsredovisningslagarna, fastighetstaxeringslagen osv. De olika lagarna måste tas hänsyn till beroende på vad ärendet gäller. Mer info om viktiga lagar för varje bolagsform, finns på Bolagsverket.
• Hur ofta ändras Inkomstskattelagen?Faktum är att Inkomstskattelagen har en benägenhet att ändras mycket under ett begränsat antal år. De senaste tio åren har fler än hundra ändringar gjorts för att förtydliga reglerna. Dock har det framkommit att flera av dessa omformuleringar/ändringar har varit problematiska, vilket gör att du som behöver tolka lagen, måste läsa på ordentligt.