Inkomstskattelagen är den lag som reglerar inkomster från privatpersoner och företag i Sverige. Det är således den huvudsakliga lagen om allt som innefattar skatterätt. Inkomstskattelagen täcker både den kommunala och den statliga inkomstskatten, och omfattar som ovan nämnt, också både juridiska samt fysiska personer. Lagen är uppdelad i 3 inkomstslag – tjänst, kapital, näringsverksamhet.
Eftersom lagen delas upp i huvudsakligen 3 inkomstslag, så gäller det att ta reda på om ens egen inkomst (hur den än må se ut) är skattepliktig. Detta är särskilt viktigt när man ska göra avdrag samt hur man ska beskattas och vad som ska beskattas. En juridisk person faller alltid inom inkomstslaget näringsverksamhet.
Inkomstskattelagen för olika företag och beräkningar
Det kan ibland vara lite knepigt att fastslå i vilket inkomstslag man hör hemma. För en juridisk person är det näringsverksamhet som gäller, medans fysiska personer kan ingå i samtliga tre inkomstslag. Dock ska verksamheten för enskilda företagare bedrivas varaktigt, självständigt och med vinst i åtanke för att klassas som näringsverksamhet.
De olika beräkningarna för juridiska och fysiska personer görs med utgångspunkt för de senaste skattenivåerna. Juridiska personer har statlig inkomstskatt på 20,6 %. För fysiska personer beror den på kommunens skattesats, den övre och den nedre brytpunkten samt kapitalinkomst (30 %). För enskilda firmor ligger F-skatten som grund för skatteberäkningen.
De tre inkomstslagen
Inkomstskattelagen definierar tre inkomstslag.
- Inkomstslaget näringsverksamhet – juridiska och fysiska personer i skattepliktig verksamhet med vinstsyfte (det är dock bra att veta att vissa tillgångar beskattas inom denna kategori även om de inte ingår i näringsverksamhet)
- Inkomstslaget kapital – fysiska personer samt dödsbon (uthyrning av privat tillgång…)
- Inkomstslaget tjänst – fysiska personer (inkomster från hobbyverksamhet, livränta, pension, tillfällig försäljning…)