En registrering i tingsrättens fastighetsbok, är en inteckning. Den registreras när en bostad eller en annan fastighet belånas, alltså när du tar ett lån med huset som säkerhet. Det krävs oftast en inteckning för att du ska kunna teckna ett bolån, iallafall om din bostad ska vara som en säkerhet för lånet.

Det är Lantmäteriet, en myndighet som tillhör Näringsdepartementet, som tar hand om alla inteckningar i Sverige. Innan så var alla inteckningar i pappersform men är idag i digital form. Skulle det vara så att man har en inteckning i pappersform så kan man lämna in den till Lantmäteriet för att kostnadsfritt få den digitalt.

Pantbrevet som är ditt bevis på din inteckning kan användas vid flera tillfällen och gånger. Pantbrevet måste överlämnas till banken när man tecknar ett bolån. När hela bolånet har blivit återbetalt så ska banken ge tillbaka ditt pantbrev så du kan använda den igen om du vill eller behöver.

• Tingsrätten skickar ut ett pantbrev som bevisar inteckningen.
• Det är fastighetsägaren som ansöker om en inteckning.
• Du får ett pantbrev när du har en inteckning i fastigheten.
• Det krävs en inteckning om du ska ta ett bolån med bostaden som säkerhet
• Vid flera ägare av en fastighet så krävs alla deras underskrifter vid en inteckning.
• Är du gift så behövs ett medgivande vid ansökan om inteckning.
• Expeditionsavgiften är till för att täcka kostnaden för handläggningen

Hur går ansökan om en inteckning till?

En skriftlig ansökan från fastighetsägaren krävs vid en inteckningsansökan och skulle ansökan ske via ett ombud så måste namnet på banken och deras kontaktuppgifter anges. Är personen som ansöker om en inteckning gift, så måste maken eller makan godkänna att inteckningen sker. Är man sambos måste även sambon godkänna inteckningen, om det är gemensamt boende.

Hur gör man då som skild? Har man tillsammans ägt en bostad med någon som man sedan har skiljt sig ifrån, kan man som bostadsägare behöva bevisa ägarskapet, trots sitt bevis om äganderätt. För att kunna bevisa ägarskapet så ska kopior på ansökningshandlingar skickas in tillsammans med intyget från tingsrätten som bevisar skilsmässan.

Informationen som ska stå med i ansökan är bland annat fastighetsägarens kontaktuppgifter och personnummer, fastighetsbeteckning, inteckningsbelopp samt underskrifter och namnförtydliganden. En stämpelskatt måste alltid betalas vid en ansökan om en inteckning och den ligger på 1,5 procent för bostadsrättsföreningar och privatpersoner samt en administrationsavgift på 825 kronor.

Hur fungerar stämpelskatten?

Stämpelskatten som betalas vid en inteckningsansökan beräknas genom att köpeskillingen jämförs mot taxeringsvärdet ifrån det förgångna året, alltså att priset som en säljare och köpare kommit överens om har jämförts mot det samlade värdet bostaden från föregående år. Det belopp som är det högsta mellan dem två, är det belopp som stämpelskatten beräknas på.

Som vi sa innan så ligger stämpelskatten för privatpersoner och bostadsrättsföreningar på 1,5 procent. Men för juridiska personer som till exempel handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, och ekonomiska föreningar så är stämpelskatten 4,25 procent, avrundat nedåt på hela tusentals kronor. Om inte fastigheten skulle ha något taxeringsvärde så behövs ett värdeintyg också skickas in.

Du behöver inte betala någon stämpelskatt vid bodelningar och arv, endast expeditionsavgiften. Gäller det gåvor kan du behöva betala stämpelskatt om du till exempel tar över ett lån eller betalar något för gåvan. Taxeringsvärdet från det förgångna året jämförs mot summan för gåvan och är summan minst 85 procent av taxeringsvärdet så ska stämpelskatt betalas.