Ett kalenderår nämns i samband med räkenskapsår. Det är perioden som en företagare ska göra ett bokslut och eller göra sin årsredovisning. Ett räkenskapsår sträcker sig över tolv månader. Det finns undantag i samband med att ett företag startar eller avslutas. Då kan räkenskapsåret bli kortare eller längre än vanligt.
Den längsta perioden ett räkenskapsår kan pågår är 18 månader. Det gäller vid företagsstart. Om företaget däremot ska avslutas, går det bara att förkorta ett räkenskapsår. Vanligtvis betyder ett räkenskapsår det samma som ett kalenderår, det vill säga perioden mellan den 1 januari till den 31 december.
Om ett räkenskapsår inte följer kalenderåret enligt beskrivningen ovan, kallas det för ett brutet räkenskapsår. Det finns reglerat vilka företag som måste ha ett kalenderår som räkenskapsår. Om du vill ändra ditt kalenderår till ett brutet räkenskapsår, måste du ansöka hos skatteverket, som ger tillstånd till detta.
- Under ett räkenskapsår ska ett företag göra bokslut eller upprätta årsredovisning
- Ett räkenskapsår för företag omfattar tolv månader
- Perioden kan förkortas eller förlängas vid start eller avslut av företag
- Det vanligaste räkenskapsåret ligger inom ett kalenderår
- Ett kalenderår ligger mellan 1 januari till den 31 december
- Om ett räkenskapsår inte ligger inom kalenderåret kallas det för ett brutet räkenskapsår
- Vissa företagsformer måste ha kalenderår som räkenskapsår
Vem måste ha kalenderår som räkenskapsår?
Enligt skatteverket, som följer det som beslutats i bland annat Skatteförfarandelagen och svensk författningssamling, är det dessa näringsidkare som måste ha kalenderår som räkenskapsår: Enskilda företagare, handelsbolag som har en fysisk person som ska skatta helt eller delvis för inkomsten i företaget samt juridiska samfällighetsförvaltande personer.
Alla andra föreningar och företag som inte räknats upp som exempel tidigare, får, om de så önskar, ha ett brutet räkenskapsår. Till exempel är det handelsbolag som bara har juridiska delägare, aktiebolag, och föreningar som är ekonomiska och/eller ideella. Likaså säsongsbundna verksamheter, exempelvis jordbruk eller verksamhet på skidorter, kan ha ett brutet räkenskapsår.
De ovan nämnda företagen behöver inte ansöka om ett brutet räkenskapsår hos skatteverket. Den som väljer att använda sig av eller ansöka om ett brutet räkenskapsår måste veta att det omfattar 12 månader. Det måste alltid inledas med den aktuella månadens första dag och ta slut månadens sista dag.
Sätt dig in i reglerna om räkenskapsår
Du som driver företag, måste ha koll på vad det är som gäller för kalenderår. Vilket sorts räkenskapsår som är det mest lämpliga, beror mycket på företagsform, vad som är tillåtet enligt lag och vad som är mest passande för den aktuella verksamheten. Behovet kan också växla över tid.
Det finns även andra instanser som alltid omfattas av ett kalenderår som räkenskapsår, till exempel hypoteksinstitut, banker, och försäkringsbolag. Där finns undantag, likaså för de företagsformer som nu räknats upp. Det har ofta att göra med om juridiska personer är inblandade eller inte i den aktuella formen av företag.
Har du som företagare flera olika verksamheter parallellt, eller har en verksamhet som gått i konkurs, gäller särskilda regler.Om du som företagare har frågor om vad som gäller för de olika formerna av räkenskapsår, kan du i första hand vända dig till skatteverket som ska kunna ge dig svar på det du undrar över.