Kostnader i företag kan delas upp mellan kalkylmässiga kostnader och bokföringsmässiga kostnader. Till skillnad från bokföringsmässiga kostnader behöver inte skattelagar och lagar som reglerar bokföring följas när en kalkylmässig kostnad ska beräknas. Företag får ett större utrymme att följa upp och planera kostnadsutvecklingen på ett sätt som passar företagets verksamhet.
Till stor del brukar de kalkylmässiga kostnaderna och de bokföringsmässiga kostnaderna överensstämma. De områden där företag ofta väljer att göra en annan beräkning av kostnader är t.ex. vid beräkningen av avskrivningar. Den kalkylmässiga kostnaden för avskrivningar brukar beräknas som återanskaffningsvärdet för inventarierna fördelat över beräknad livslängd. Ofta tas även kalkylränta med som en kostnad för företaget.
Ökad kostnadskontroll med kalkylmässiga kostnader i företag
Genom att inte bara följa de regler som finns i lagstiftningen för bokföringen av kostnader kan företag få en bättre kontroll över hur verksamhetens kostnader ser ut. Det blir bland annat enklare att se vad kostnaden är för att köpa in inventarier och råvaror på nytt.
Sättet att beräkna inventarier och råvaror utifrån återanskaffningsvärdet brukar kallas nuvärdesprincip respektive nukostnadsprincip. Företag kan också beräkna en kalkylränta för att se vilket krav på avkastning de bör ha på sina investeringar. Kalkylräntan brukar beräknas genom att jämföra med inflation och vilken avkastning som hade kunnat fås på ett bankkonto eller av en annan typ av värdepappersplacering.