Kalkylränta

Kalkylränta kan användas i flera sammanhang, till exempel när banken ska räkna på hur mycket en person kan betala i ränta när denne har köpt en bostad samt i samband med beräkningar av framtida avkastningar för ett företag. Kalkylränta kallas också diskonteringsränta eller avkastningskrav. Räntan återspeglar kostnader för finansieringen av investeringarna.

Inom företag används kalkylränta för företagsvärderingar och inte minst i investeringskalkyler. Kalkylräntan ger en uppfattning om vad företagets ägare vill ha i avkastning när de ser till företagets investeringar. Om kravet ligger runt 15 % är alltså kalkylräntan också 15 %. Ofta används kalkylräntan för att jämföra andra möjligheter att placera pengar och göra nya investeringar.

Så beräknas kalkylräntan

Kalkylräntan beräknas med hjälp av olika metoder. För noterade företag brukar kalkylräntan beräknas med Capaturity Asset Pricing Method (CAPM). För onoterade företag så gäller tre huvudsakliga beräkningsmetoder:

• Kalkylräntan är avkastningen på förmodade placeringar
• Kalkylräntan bestäms med den faktiska kapitalkostnaden som utgångspunkt
• Kalkylräntan beräknas som Weighted Average Capital Cost (WACC), d.v.s. avkastningskravet vid värderingstillfället

Den första punkten används när investerare vill investera i ett/flera företag. Kalkylräntan utgör då möjlighet för alternativa placeringar. Den andra punkten har det totalt kapitalet som utgångspunkt och utgör det krav på kapital som investerare tillskjutit under året. Den sistnämnda punkten är detsamma som den andra men tar endast hänsyn till värderingstillfället och ej till tidigare värden.

• Kan företaget själv bestämma sin kalkylränta?
  Ja, företaget ställer sig en mängd frågor för att sedan komma fram till ett avkastningskrav. Det är nämligen ägarna eller investerarna som måste utgå från sina placerade pengar för att besluta om kalkylräntans storlek. Detta är inte alltid lätt, men en tumregel är att kalkylräntan ska överstiga bankens låneränta.
• Är kalkylräntan till för att se lönsamheten av investeringar?
  Ja, tack vare investeringskalkylen får företaget och investerare ett närmare begrepp om vad som är gynnsamt och vad som kommer att kosta för mycket. Dessutom är det viktigt att göra en så kallad investeringsbedömning där företaget ställer sig ett antal frågor.
• Är kalkylräntan och bankräntan samma sak?
  Nej, det är inte samma sak men dock finns det vissa likheter som att kalkylräntan också påverkas av andra räntor och finansmarknadens läge o.s.v. Den berättar om alternativavkastningen som investerarna eller ägarna hade fått om de kanske hade gjort en pengaplacering på börsen eller på banken istället.
• Varför bör man jämföra företagets internränta med kalkylräntan?
  En sådan jämförelse är viktig eftersom internräntan alltid bör vara större än kalkylräntan för att få en lönsam investering. Jämförelsen kallas också internräntemetoden och utgör en ännu säkrare analys i investeringskalkyler. Internräntan, för er som inte visste det, liknar kalkylräntan men inbegriper inte utomstående faktorer som avkastningskrav eller inflation.
• Finns det tillfällen då enbart internränta kan användas?
  Ja på ett sätt. Vid LCC-beräkningar (livscykelkostnader) som är analyser vid upphandlingar av nya tekniker för att se om energikostnader är högre än investeringskostnaden, används internräntan som synonym med kalkylräntan. Detta för att olika alternativ hellre ska jämföras och inte bara en enda investerings lönsamhet.