Kapitalunderlaget för en enskild näringsidkare, eller dödsbon som driver en föreningsverksamhet, är skillnaden mellan tillgångar och skulder beräknat vid slutet av föregående beskattningsår. Det är dock vissa justeringar som man måste göra när man beräknar sitt kapitalunderlag. Kapitalunderlaget används sedan för att beräkna positiv eller negativ räntefördelning.
- Skillnaden mellan tillgångar och skulder beräknat med vissa justeringar
- Kapitalunderlaget lägger grunden för positiv eller negativ räntefördelning
- Används av enskilda näringsidkare och dödsbon som driver en näringsverksamhet
- Beräknas utifrån de sklder och tillgångar som verksamheten hade vid slutet av föregående beskattningsår
- Man kan inte göra räntefördelning första året
- Räntefördelning innebär att delar av verksamhetens resultat beskattas under kapital
- Räntefördelning kan leda till en lägre skatt
Vilka tillgångar räknas med och hur?
De tillgångar som ska räknas med i kapitalunderlaget kan delas in i följande grupper: näringsfastigheter och näringsbostadsrätter, likvida medel, värdepapper, lager och kundfordringar, utländsk valuta, skogs- och skogsskadekonto, upphovsmannakonto, avverkningsrätt till skog samt inventarier och brandförsäkring. Man ska alltid utgå från god redovisningssed när man avgör om en tillgång ska ingå i kapitalunderlaget.
I regel räknas tillgångarna med samma värden som de har i beskattningen. Det finns dock vissa undantag, till exempel likvida medel, värdepapper, skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto, avverkningsrätt till skog samt näringsfastigheter och bostadsrätter. Om en vara levereras innan årsslutet men fakturan kommer efter årsskiftet ska enbart tillgången (utan skulden) räknas med i kapitalunderlaget.
Skulder i kapitalunderlaget
När man räknar skulder i kapitalunderlaget utgår man, precis som vid beräkningen av tillgångar, från god redovisningssed. Det kan därmed skilja sig något beroende på om du som företagare använder förenklat årsbokslut eller inte. När det gäller skulder är det dock alltid va lånet har används till som är av betydelse.
Med andra ord, om en skuld hänför sig tillgångar som inte räknas som tillgångar i näringsverksamheten så ska inte heller skulderna räknas med i kapitalunderlaget. Detta gäller oavsett om en enskild näringsidkare har använt en personlig tillgång eller en tillgång tillhörande företaget som säkerhet för lånet.