Är du anställd och blir sjuk så att du måste vara hemma från arbetet, får du ingen ersättning när du är borta den första dagen. Den dagen kallas för karensdag. Efter denna obetalda dag får du, under 14 dagars tid, 80 procent av din lön. Det är sjuklönelagen som reglerar detta. Den första sjuklönelagen med bestämmelser om karensdagar infördes för första gången 1955 i Sverige, och bland annat ersättningsnivåerna och antalet karensdagar har skiftat många gånger under årens lopp. Orsaker till förändringarna i denna lag har varit bland annat idéer om att reglera sjukfrånvaro utifrån olika politiska perspektiv. Hur anställda ersattes vid sjukfrånvaro varierade också väldigt mycket mellan olika yrkesgrupper, speciellt mellan tjänstemän och arbetare, innan lagen infördes. Det senaste, och än i dag aktuella beslutet om en karensdag, infördes 1993.

Karensdag, anställning och grad av sjukfrånvaro

För både anställda och arbetssökande gäller en karensdag. För egenföretagare varierar antalet karensdagar beroende på hur många dagar som valts. Om egenföretagare inte gör något aktivt val, är det sju karensdagar som gäller. För övriga är det alltså alltid den första dagen som räknas som en karensdag. Då utgår ingen sjukersättning. Men det är inte bestämt hur många timmar en karensdag ska vara. Så om någon går till arbetet, men blir sjuk under en arbetsdag, betalas ingen lön de timmar den sjuke är hemma från jobbet. För den tiden som arbete utförts, betalas lön.

Karensdag

Det kan hända att sjukdomar återkommer, eller att olika sjukdomar kommer och går. Om en person blivit frisk och börjat arbeta igen, men blir sjuk igen inom fem dagar, så blir det inte någon ny karensdag. Då utgår direkt 80 % ersättning av lönen. Om en person har en sjukdom eller ett funktionshinder som innebär att frånvaron blir mer än tio gånger per år kan den personen slippa karensdag. Då behövs en ansökan om högriskskydd. Ansökan görs hos försäkringskassan. Då måste det finnas dokumentation om sjukfrånvaron samt ett läkarintyg. Den som får ansökan beviljad får sjukersättning från sjukdag ett.

Kritik om karensdagen

Karensdagen har kritiserats från flera håll. Bland annat har det sagts att karensdagen ökar sjuknärvaron och inneburit ökad smittspridning, eftersom människor valt att gå till arbetet i stället för att gå miste om pengar. Det finns också de som anser att yrkesgrupper där kvinnor dominerar blivit orättvist drabbade av karensdagen, beroende på att de ofta har yrken där de kommer i nära kontakt med andra människor. Vissa tycker också att uträkningen av karensdagen är orättvis, eftersom den inte tar hänsyn till olika ersättningar utöver grundlönen.

Det finns fackförbund som gjort undersökningar som visat att en stor del av deras medlemmar någon gång gått till sitt arbete trots att de varit sjuka och borde stannat hemma. Det har sagts att antalet utbrända ökat på grund av detta. Det finns de som kan kringgå reglerna om karensdag genom att ta kompledigt, flexledigt eller semester på karensdagen. Men alla arbetsgivare godkänner inte detta. Det finns också många som å andra sidan anser att karensdagen ska finnas, eftersom full ersättning första dagen gör att det är enklare att fuska, och att reglerna då skulle missbrukas mer.