Kassakrav

Kassakrav betyder att finansinstitut som banker och andra aktörer, måste ha ett visst (och ofta räntelöst) bankkonto i centralbanken, och där likvida medel måste finnas tillgängliga. Detta är för att påverka marknadsräntorna, likviditeten och kreditgivningen och kan således också betecknas som ett penningpolitiskt styrmedel. I verkligheten är dock kassakravet en kostnad för bankerna.

På engelska kallas kassakrav för cash ratio. Kassakravet är en minimireserv som måste finnas. Dock är det värt att nämna att kassakravet antingen sänkts eller slopats helt i ett flertal länder, varav Sverige och Storbritannien är några av dessa. Anledningen bakom avskaffningen av kassakravet, var att man ansåg sig ha andra penningpolitiska medel som var bättre.

Kassakrav i olika länder

Beroende på i vilket land finansinstitutet ligger, råder olika villkor och begränsningar. I Euroområdet kan kassakravet ligga mellan 0 och 10 %. I ett land med hög inflation kan kassakravet vara högre än så. Sänker man kassakravet, är det istället för att minska likviditetsbehovet eller för att sporra finansmarknaden etc.

I Kina har man haft två system för kassakrav hos små respektive stora banker. På senare tid har man dock sänkt kravet.

I USA ändras kassakravet regelbundet och det beror också på bankernas placeringar och in- och utlåning. Under ett visst belopp gäller inget kassakrav, medans det kan uppgå till 12 % för de stora bankerna.

• Kassakrav eller cash ratio är en procentandel av bankernas in- samt upplåning, och är till för att  styra penningmarknaden, likviditet och ekonomin
• Olika länder tillämpar olika eller t.o.m. noll kassakrav, varav Sverige som hellre använder andra penningpolitiska medel
• En tumregel är att sänkning av kassakravet sporrar ekonomin, och en höjning är till för att motverka inflation

Cash ratio

Om man talar om kassakvoten eller cash ratio i ett företag, så menar man företagets betalningsförmåga på kortsiktig basis. Många kan också benämna det som kassalikviditet. Formeln lyder:

Kassa + kortfristiga placeringar / kortfristiga skulder

Det utgör helt enkelt ett nyckeltal för att få en hum om den kortsiktiga kreditvärdigheten.

• Vilka andra penningpolitiska medel kan ett land använda?
  I Sverige har man ersatt kassakravet med till exempel lånefaciliteter eller köp och försäljning av statspapper, så kallad öppen marknadsoperation. Även räntenivåer som Riksbanken bestämmer är ett penningpolitiskt styrmedel. Alla åtgärder är dock till för att kontrollera likviditeten och ekonomin i ett land och hos bankerna.
• Vilka nackdelar kan kassakravet ha?
  Det finns flera nackdelar till kassakrav, och det är bland annat därför som flera länder har slopat det. Kassakravet utgör nämligen en extra kostnad för banken som annars kunde placerat pengarna någon annanstans. Det tycktes också snedvrida finansmarknadens konkurrens, när vissa finansinstitut slapp kravet och andra banker var tvungna att ha det.
• Hur ofta fastställs kassakravet?
  Detta kan te sig olika från olika länder, men inom EU brukar kassakravet fastställas varje 6-veckorsperiod. Nivåerna brukar sättas när bankernas balansräkning synliggörs strax innan början på uppfyllandeperioden, det vill säga perioden på 6 veckor. Vissa länder har eller har haft en tendens att ändra ofta, medans andra har väntat många år.
• Måste kassakravet vara detsamma varje dag?
  Nej, man beräknar kassakravet som ett genomsnitt, vilket innebär att bankerna inte behöver sitta och hålla på samma belopp varje dag under uppfyllandeperioden, eftersom det endast ska agera ventil för finansmarknadens eventuella svängningar. Huruvida ränta betalas ut, beror på landets villkor. I t.ex USA får bankernas kassakrav ränta, från Federal Reserve.