En koncern är en struktur som består av minst två företag, i begreppet ingår att det ena bolaget har inflytande över det eller de andra företagen. I toppen av koncernen finns således ett moderbolag, de övriga företagen omnämns som dotterbolag. Moderbolaget utövar ofta inflytande genom ägande, detta inflytande kan dock även ske genom överenskommelser som inte innefattar ägandebegreppet. Ibland talar man en falsk koncern, med detta menas en grupp av företag där ägaren inte är ett aktiebolag utan till exempel en privatperson. För att ett bolag ska uppfylla kraven på att vara ett moderbolag genom ägande så ska detta inneha minst 50% av rösterna i det underliggande bolagets styrelse eller ledningsorgan. Ett moderbolag kan även utöva indirekt ägande genom att ha ett bestämmande inflytande via andra dotterföretag eller genom olika avtal.

Olika typer av koncerner

Koncern

Dotterbolagen inom en koncern kan vara helägda och beroende av varandra. Detta är ofta fallet inom industriella koncerner. Bolagens beslut och utveckling sker i samverkan. Fördelarna med den här typen av koncern är ekonomisk kontroll och tydlig rapportering samt underlättande av ansvarsfrågor. Utmaningen för de enskilda bolagens styrelser är att verka för koncernens bästa och sträva mot gemensamma mål. Det finns även andra typer av koncerner där bolagen är oberoende av varandra och bedriver verksamheter inom skilda områden. Här har de olika dotterbolagen främst fokus på att själva utvecklas och lyckas.

I den här typen av koncerner är moderbolagen ofta holdingbolag eller bolag som ägnar sig åt riskkapital. Dotterbolag kan även vara intressebolag som ingår i en koncern. Ett intressebolag är inte ett dotterbolag, ägarföretaget kan delta i olika beslut men bestämmer inte över intresseföretagets strategier. Typiska intresseföretag kan vara underleverantörer eller bolag som ligger utanför den verksamhet som koncernens övriga bolag bedriver. Ägandet i ett intresseföretag kan ses som en varaktig förbindelse som gagnar båda parterna. Ibland kan företag gå samman för att tillsammans genomföra ett projekt eller för att etablera sig på en ny marknad i joint venture bolag.

Vad innebär koncernredovisning?

De olika delarna i en koncern upprättar alla egna årsredovisningar. Ibland kan det även behövas en så kallad koncernredovisning skickas in till Bolagsverket. Denna typ av redovisning krävs endast i en större koncern där dotterföretagen är av väsentlig betydelse. För att räknas som ett större företag bör ett av följande villkor ha uppfyllts under de fyra senaste räkenskapsåren: bolaget har antingen fler än 50 anställda eller så har man har över 40 miljoner kr i balansomslutning eller en nettoomsättning om mer än 80 miljoner kr.

En koncernredovisning ska innehålla en förvaltningsberättelse samt resultat- och balansräkning. Därtill måste man redovisa kassaflödesanalys och tilläggsupplysningar. Bolagsverket kräver även att en revisionsberättelse samt ett fastställelseintyg ska sändas in. Om de ansvariga anser att man uppfyller kraven för att inte behöva skicka in en koncernupplysning så ska den undantagsregel som utgörs av lagstiftningens 7 kap. 2§ åberopas. Rent generellt så ska de dokument som skickas in vara utformade på ett överskådligt sätt och ge en rättvisande bild enligt gällande redovisningssed.