Kvotvärde

Kvotvärdet är det nominella värdet på en aktie, det vill säga det värde som ett aktiebolag har givit sina aktier. För att få fram en akties kvotvärde så tar man aktiekapitalet och dividerar det med antalet aktier som finns. Kvotvärde är egentligen det nya begreppet på nominellt värde, som togs bort för ett antal år sedan.

Kvotvärdet motsvarar värdet som bolagsstiftarna har investerat per varje enskild aktie, om inte aktiebolaget genomfört någon fondemission eller någon nedsättning. Bolagsägarna i ett aktiebolag har rätt att själva välja aktieantal samt också kvotvärdet på aktierna. Det är värt att nämna att kvotvärdet är detsamma för varje enskild aktie och förändras i och med aktiekapitalets förändringar.

Överkurs och underkurs

Om ett aktiebolag väljer att ge ut nya aktier och sälja dem till ett högre pris än själva kvotvärdet, kallas det överstigande beloppet för en överkurs. Det motsatta beskrivs som underkurs men det är dock i de flesta fall förbjudet att sälja aktier till ett så kallat undervärde.

En överkurs måste bokföras som en post i balansräkningen och sedan måste också en överkursfond upprättas. Överkursfondens värde kan sedan användas för att antingen dela ut vinsten på grund av att det ingår i fritt eget kapital, men det kan även användas om företaget gått med förlust och måste ta likvida medel någonstans ifrån.

• Vad är ”split”?
  Split är när man delar aktieantalet i många smådelar, vilket i sin tur bidrar till att varje akties kvotvärde minskar med motsvarande del. Man benämner detta som en skala, såsom ”split 100:1”, exempelvis, där 1 representerar gamla aktien. Dock är totalvärdet på nya aktier detsamma som den föregående aktien. Innehavets värde påverkas således inte.
• Hur påverkas kvotvärdet vid en fondemission?
  Fondemissioner är när ett AB omvandlar det fria, egna kapitalet till aktiekapital. Det tillkommer inga nya aktier som uppgår till försäljning, men kvotvärdet på de befintliga stiger (aktiekapitalet stiger ju). Emitteras det däremot nya aktier sjunker kvotvärdet. Fondemissioner lämpar sig när man vill stabilisera sig ekonomiskt, som vid börsnoteringar.
• Vad är ”not”?
  Enligt Bokföringsnämnden ska kvotvärdet och aktieantalet i större AB anges i något som kallas ”not”. I den mån aktiekapitalet har olika typer av aktier, ska not lämnas för varje, enskilt aktieslag. Noter är speciella upplysningar som även andra företag använder i årsredovisningen. Not för aktier är således ingående information, upplysningar m.m.
• Hur ska det överstigande beloppet av aktiers kvotvärde redovisas?
  Vid nyemission när nya aktier säljs till högre värde än kvotvärdet, redovisas överskottet i en överskottsfond som utgör fritt eget kapital, i balansräkningen. Betalningarna av aktierna bokförs och kan ske kontant (till speciellt bankkonto), som apportemission (värdet redogörs för tillgången) och kvittning (kräver också fullständig redogörelse av styrelsen).
• Varför har begreppet kvotvärde införts istället för nominellt belopp?
  Sedan 2006 med den nya aktiebolagslagen, har man bytt ut nominellt belopp mot kvotvärde. Det finns egentligen ingen ekonomisk betydelse, utan ordet anses ge ett förtydligande när ett företag ska hantera emissioner, såsom fondemission och nyemission. I övrigt spelar kvotvärdet ingen större roll, då bolaget själva sätter värdet.