Omkostnadsbelopp är det avdrag som görs när kapitalvinsten ska beräknas för försäljning av bland annat värdepapper, bostadsrätter och fastigheter. Alla kapitalvinster ska redovisas i inkomstdeklarationen och sedan skattas, det är också här som omkostnadsbeloppet dras av från vinsten. Det här kallas att göra en kapitalvinstberäkning.

OmkostnadsbeloppOmkostnadsbeloppet, alltså avdraget som får göras i beskattningen för vinsten, innefattar utgiften för anskaffningen samt kostnaden för eventuella förbättringar av bostad eller fastighet. För värdepapper är omkostnadsbeloppet vanligtvis den summa som betalats vid införskaffandet, denna summa dras då av från försäljningspriset. Vanligtvis är försäljningspriset redan ifyllt i skattedeklarationen då Skatteverket erhåller detta från kontrolluppgifterna.

Vid försäljning av fastigheter är det oftast även aktuellt att räkna med utgifter för förbättringar, det vill säga renoveringar, som gjorts i omkostnadsbeloppet. Det finns tydliga regler kring hur dessa utgifter får dras av och vilka förbättringar som är avdragsgilla. Kortfattat gäller att kostnaden följande förbättringar får räknas som förbättringsutgifter för fastigheter och bostadsrätter:

  • Utgifter för tillbyggnader som utökar fastighetens area.
  • Ombyggnader som innebär en förbättring av fastigheten.
  • Andra reperationer och renoveringar av fastighet eller bostadsrätt som anses värdehöjande.
  • Egen arbetstid går ej att värdera och räkna in i beloppet.
  • Utgifter som ersatts av försäkringsbolag vid till exempel vattenskador ingår inte.
  • Utgifter för reparationer och underhåll som skett mer än 5 år innan försäljning räknas ej.
  • Den kostnad som ersatts med ROT-avdrag får inte heller räknas in i förbättringsutgifterna.

Beräkna omkostnadsbeloppet vid fastighetsförsäljning

Skatteverket har en kalkylator för att beräkna förbättringsutgifterna på sin webbsida. Även om kvitton eller fakturor saknas för renoveringar och förbättringar så finns möjlighet att inkludera beloppet genom att uppskatta kostnaden. Åtgärderna behöver dock dokumenteras genom bilder, ritningar, kontoutdrag, bygglovshandlingar eller liknande dokument som styrker avdraget.

Undantaget från förbättringsutgifterna och därmed från det totala omkostnadsbeloppet är grundförbättringar som skett innan 1974 för bostadsrätter samt innan 1952 för villor och småhus. Om en fastighet eller lägenhet har renoverats i flera omgångar så är det endast den senaste renoveringen som får dras av.

Summan av alla förbättringsutgifter sätts sedan samman med anskaffningsbeloppet, alltså inköpspriset för fastigheten eller bostadsrätten, och dessa två tillsammans utgör omkostnadsbeloppet som dras av från vinstberäkningen. Vinsten vid försäljningen utgör sedan underlaget för beskattning, det vill säga, det är differensen mellan omkostnadsbeloppet och intäkten för försäljning som skatten räknas på.

Omkostnadsbelopp för värdepapper

Vid försäljning av värdepapper så som fonder och aktier innefattar omkostnadsbeloppet anskaffningsvärdet, det vill säga, det som betalades för värdepappret. För att beräkna omkostnadsbeloppet kan man använda antingen genomsnittsmetoden eller schablonmetoden. Om man vill använda genomsnittsmetoden behöver man ha tillgång till avräkningsnotorna som fås av banken vid köp och försäljningar av värdepapper.

För den som inte har tillgång till avräkningsnotorna och därmed inte har någon uppgift om exakt vad aktierna kostat i inköp kan istället använda schablonmetoden. Då beräknas 20% av försäljningspriset som omkostnadsbelopp och resterande belopp räknas som vinst. Den här metoden får också användas även när man känner till inköpspriset på aktierna.

De som använder ISK-konto för sina placeringar behöver inte deklarera försäljningar av värdepapper enligt ovan då detta konto istället schablonbeskattas med samma procent oberoende av om placeringarna gått med vinst eller förlust under året. Det här systemet förenklar deklarationen av aktieinnehav men kan ses som orättvist då även förlust beskattas med samma procent.