Varje år fastställer regeringen ett prisbasbelopp. Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen i samhället, och används för en rad olika beräkningar, inte minst vid beskattning. Det fastställda beloppet för 2018 är 45 500 kronor. Beloppet baseras på konsumentprisindex och räknas ut av SCB, Statistiska centralbyrån, på uppdrag av regeringen. I uträkningen utgår man från ett jämförelsetal som jämför prisnivån i juni månad föregående år med juni år 1997. Detta belopp multipliceras sedan med basbeloppet för 1997 som var 36 396 kronor. Beloppet avrundas sedan till jämna hundratal, och detta blir det nya basbeloppet. Eftersom vi nästan alltid har inflation som innebär att prisnivån i landet ökar, kommer även jämförelsetalet att öka med tiden, men det finns undantag. År 2016 sänktes beloppet med 200 kronor jämfört med året innan. Prisbasbeloppet påverkar en mängd olika avgifter, förmåner och skatter.

Prisbasbelopp påverkar många människor

Prisbasbeloppet har stor påverkan inom många områden, inte minst skatter. I deklarationen påverkas till exempel värdet av bilförmån, högsta skattefria traktamente, storleken på grundavdraget och jobbskatteavdraget. Det bestämmer också vid vilken inkomst man måste deklarera, och hur stor en skattefri tävlingsvinst i en idrottstävling får vara. Prisbasbeloppet används också för att bland annat räkna ut sjukpenning och föräldrapenning. Taket för föräldrapenning uppgår till tio prisbasbelopp, så storleken på basbeloppet påverkar dem som har hög lön och som därmed får det högsta föräldrapenningsbeloppet.
Prisbasbelopp
Grunden för taket för sjukpenningen är sju och ett halvt prisbasbelopp, så den som har full ersättning påverkas när nivån höjs eller sänks. Även studiemedel beräknas på prisbasbeloppet, och det används även för att räkna ut böter. Vid bedömning av hur stora böter någon ska betala tas hänsyn till, förutom hur allvarligt brottet är, den tilltalades årsinkomst och om hen har ansvar för barn och maka/make. Om makan/maken har en årsinkomst som är mindre än prisbasbeloppet görs ett avdrag med prisbasbeloppet. För varje barn som är beroende av den tilltalade görs ett avdrag med ett halvt basbelopp.

Olika basbelopp påverkar pensionen

Det finns även ett förhöjt prisbasbelopp som för 2018 är 46 500 kronor. Det användes tidigare till att beräkna vilket tak som skulle gälla för den allmänna pensionen, men numera används det för beräkning av ATP och tilläggspension enligt det gamla pensionssystemet, och berör då bara personer som är födda mellan 1938 och 1953. Nivån på det förhöjda prisbasbeloppet är något högre än på det grundläggande prisbasbeloppet. För personer födda efter 1953 beräknas pensionen istället av ett nytt basbelopp, inkomstbasbeloppet.

Inkomstbasbeloppet är ett nytt basbelopp, och till skillnad från de andra basbeloppen beräknas inkomstbasbeloppet på inkomstindex, som istället för prisutveckling visar inkomstutvecklingen per person i åldern 16-64 år. Inkomstbasbeloppet används vid beräkning av den högsta pensionsgrundande inkomsten (PGI) för den allmänna pensionen som är 7,5 inkomstbasbelopp, och för uträkning av allmän pensionsavgift. Även för sjukpension går gränsen vid 7,5 prisbasbelopp. Prisbasbeloppet bestäms av regeringen, och regleras av socialförsäkringsbalken. Det kan korrigeras en gång per år. För 2018 är inkomstbasbeloppet 62 500 kronor.