Räkenskapsår
Ett räkenskapsår är perioden som ett företag ska göra sitt bokslut för eller upprätta sin årsredovisning för. Det sammanfaller ofta, men inte alltid, med kalenderåret (1 januari till 31 december). När det gäller redovisning och bokslut gäller olika regler för olika företagsformer. För företag som av olika skäl vill lägga om räkenskapsåret kan det vara bra att kontrollera med Skatteverket om det krävs tillstånd för detta. Att lägga om räkenskapsåret utan att känna till reglerna kan bli kostsamt, eftersom Skatteverket har rätt att tillämpa sanktioner om företaget gör ändringar som kräver tillstånd utan att först ha fått det. För företag som inbegriper flera olika verksamheter är det viktigt att tänka på att företaget då ska använda sig av samma räkenskapsår för de olika verksamheterna. För aktiebolag gäller särskilda regler som delvis finns i Aktiebolagslagen.

Vad är ett räkenskapsår?

Räkenskapsår är ett begrepp som används för bokförings- och redovisningssyften inom aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor såväl som inom föreningar och andra verksamheter. Ofta sammanfaller räkenskapsåret med ett kalenderår (1 januari till 31 december). Kalenderår som räkenskapsår gäller för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, som har verksamheter som beskattas i samband med den privata självdeklarationen. Det finns också något som kallas ”brutet räkenskapsår”, vilket kan börja den 1:a dagen i vilken månad som helst och avslutas tolv månader senare.

Det är alltid tolv månader i ett räkenskapsår, utom under det år då företaget startar sin verksamhet eller när bokföringsskyldigheten upphör, då räkenskapsåret kan omfatta kortare tid än tolv månader. Ett räkenskapsår kan även bli förlängt, om ett bolag begär omläggning från till exempel brutet räkenskapsår till kalenderår. Det kan dock aldrig bli längre än 18 månader. Efter räkenskapsårets slut ska vissa verksamheter upprätta ett bokslut. I andra fall ska även en årsredovisning upprättas (för till exempel aktiebolag) eller en budget presenteras.

Regler kring räkenskapsår inom olika verksamheter

Räkenskapsåret har betydelse för beskattningsåret. Det är bokföringslagen som styr vilken typ av räkenskapsår ett företag kan använda sig av. I vissa fall krävs ett tillstånd för att ha ett visst räkenskapsår, vilket utfärdas av Skatteverket. Skatteverkets prövning kan vara restriktiv, till exempel när det gäller tillstånd för brutet räkenskapsår. Om brutet räkenskapsår tillämpas utan tillstånd kan det leda till sanktioner från Skatteverket. Ett företag som bedriver flera verksamheter ska tillämpa samma räkenskapsår för dessa verksamheter och företag som ingår i samma koncern ska också ha samma räkenskapsår

För aktiebolag gäller Aktiebolagslagen som också innehåller vissa bestämmelser om räkenskapsår. Räkenskapsåret ska framgå av bolagsordningen. Om ett aktiebolag vill göra en omläggning från till exempel kalenderår till brutet räkenskapsår krävs alltid tillstånd. Omläggning till kalenderår kan dock göras utan tillstånd, liksom när det gäller omläggning som görs för att alla företag i en koncern ska ha samma räkenskapsår. När ett aktiebolag går i konkurs avslutas dess verksamhet, dock fortsätter aktiebolaget civilrättsligt att existera under förfarandet. Därför gäller fortfarande bokföringsskyldigheten. Det räkenskapsår som aktiebolaget har finns registrerat hos Bolagsverket och beslutet om konkurs leder inte till några ändringar av räkenskapsåret.