Vad är referensränta för något? Det är en räntesats som fastställs av Riksbanken och som styrs av reporäntan. Referensräntans fastställande sker två gånger årligen, den första dagen i januari och den första dagen i juli. Referensräntan motsvarar reporäntan (som fastställs av Riksbanken) vid slutet av det föregående halvåret avrundat till närmaste halva procent. Den officiella räntesatsen kallades för diskonto fram till den 1a juli 2002 då referensräntan tog över. Denna ränta är en utgångspunkt för många andra räntor som exempelvis dröjsmålsränta och bankväsendets inlånings- och utlåningsräntor. Hur skiljer sig referensräntan från reporäntan? Den är inte ett styrmedel i penningpolitiken och saknar ett politiskt syfte. Referensräntan är mer av ett stöd och mått som andra räntor kan utgå ifrån. När aktörer, som banker och kreditinstitut, sätter räntor så tar de stöd av referensräntan.

Varför är referensräntan intressant?

Referensränta

Referensräntan ligger alltså som konstaterat till grund för flera andra räntor som är betydelsefulla för den som till exempel vill ta ett hus- eller billån. Den vanlige låntagaren bör vara medveten om att referensräntan är av stor vikt för de olika kreditgivarnas räntor vid både in- och utlåning. Man brukar säga att låneräntan utgör den mest betydande kostnaden av ett lån. Låneräntan består av referensräntan samt bankens olika avgifter. Denna räntesats är alltså avgörande för hur fördelaktigt ett lån är.

Det är inte bara inlånings- och utlåningsräntorna som påverkas av referensräntan. För konsumenten är det också intressant att veta att även dröjsmålsräntan, den ränta som utgår vid en försenad betalning, styrs av referensräntan. I de allra flesta fall uppgår denna till den aktuella referensräntesatsen plus åtta procentenheter. Detta regleras i den svenska räntelagen. Enligt denna så gäller procentenheterna endast i de fall när ”inget annat anges”. Denna procentsats kan således inte tas för given av konsumenten, denne bör alltid läsa igenom villkoren ordentligt.

Olika typer av referensräntor

När man talar om referensränta så menar man oftast om den räntesats som fastställs av Riksbanken. Det finns dock en rad olika referensräntor som används i Sverige och globalt. STIBOR är en ränta som visar på de svenska storbankernas vilja att låna ut pengar till varandra utan säkerhet och under en viss tid. Det är en så kallad daglåneränta, noteringarna publiceras varje vardag klockan 11. Förutom att användas på den interna bankmarknaden så ligger STIBOR till grund för prissättning på derivatmarknaden.

Inom EU är Euro Overnight Index Average (EONIA) en flitigt använd daglåneränta. Precis som STIBOR så har denna referensräntas noteringar på olika löptider. Det är den Europeiska Centralbanken som agerar beräkningsombud och räntan beräknas på transaktioner som görs på euroområdets interbankmarknad. En annan välkänd Europeisk referensränta är Euribor. I Storbritannien heter den dagliga referensräntan London Interbank Offered Rate, mer känd som LIBOR. Innan finanskrisen 2008 så var den välanvänd som en uppskattning av den riskfria räntan, idag är det istället ofta OIS-räntan som används för detta.