Regressrätt innebär att en person eller ett företag betalat av en skuld åt en gäldenär med rätten att återkräva skulden från gäldenären. Kravet är att den som lagt ut för skuldbeloppet ska ha varit lagligt tvingad att betala skulden. Den som har betalt skulden framställer sina krav mot gäldenären, mot vilken regress prövas.
Skulle gäldenären i fallet vägra att betala tillbaka skuldbeloppet som borgenären lagt ut kräver tillbaka, går fallet till domstol. Det finns en preskriptionstid vid regrässrättsfall på normalt tio år. Beroende på vilken typ av bolag det rör sig om (Handelsbolag, Aktiebolag etc.), finns det olika lagar gällande borgenärsansvaret för skulder och återbetalning.
Regressrätt inom företag
Beroende på om det rör sig om ett handelsbolag eller ett aktiebolag skiljer sig ansvaret något åt. Inom handelsbolag har samtliga ägare ett så kallat solidariskt ansvar. Det innebär vidare att alla omfattas av samma skuldansvar inför betalningar. Inom aktiebolag är det den så kallade aktiebolagslagen som beskriver ägarnas förpliktelser vid olika situationer.
Skatteskulder är ett exempel på betalning som kan leda till regressrätt inom företag. Det är av stor vikt att allt som har att göra med företagets lån och finanser dokumenteras. Avtal i samband med till exempel gemensamma lån är viktiga inslag för att undvika interna konflikter baserade på ekonomiska grunder.
Regressrätt uppstår när till exempel en ägare betalar en skuld som alla bolagsägare krävs inför. Den som har betalt skulden har sedan rätten att kräva övriga gäldenärer på det utlagda beloppet. För att regressrätt ska uppstå gäller det att skulden uppkommit på ”laglig” väg. Det vill säga via avtal eller kontrakt där betalningsansvaret mellan parter framgår.