En revisionsberättelse är ett dokument där en revisor granskar företagets, verksamhetens eller rörelsens årsredovisning. I denna redogörelse redovisar även revisorn hur styrelsen förvaltat verksamheten under räkenskapsåret. Revisionsberättelsen lämnas in till Bolagsverket och det är endast handlingar som skrivit av auktoriserade eller godkända revisorer som godtas.
Revisionsberättelse
En revisionsberättelse ska lämnas in inom fem och en halv månad efter räkenskapsårets slut. Den ska alltid innehålla ett uttalande om huruvida den berörda verksamhetens styrelse ska beviljas ansvarsfrihet samt ett fastställande av balansräkningen. Revisionsberättelsen ska sedan läggas fram för företagets aktieägare på dess årsstämma.

Om revisionsberättelsen gäller en ekonomisk förening så ska den istället läggas fram på föreningsstämman. Berättelsen ska alltid klargöra vad det är som granskats. Detta kan vara sådant som styrelseprotokoll och kassaböcker. Dessutom ska det nämnas att redovisningen är upprättad enligt gällande lag och redogöras för styrelsens eller VD:s förslag till vinstdisposition eller förlusttäckning.

  • Revisionsberättelser kan endast skrivas av auktoriserade eller godkända revisorer.
  • Revisionsberättelsen ska lämnas till Bolagsverket inom fem och en halv månad efter räkenskapsårets slut.
  • Dokumentet läggs fram på års- eller föreningsstämman.
  • Den här typen av dokument kan skrivas på olika sätt.
  • Revisorn tilltalar eller avstyrker styrelsens förslag till resultatdisposition, ansvarsfrihet för styrelsen samt fastställer balansräkningen.
  • En kopia av revisionsberättelsen ska vara bestyrkt.
  • Om revisionsberättelsen innehåller felaktigheter så är den ”oren”.

Vad ska revisionsberättelsen innehålla?

Revisionsberättelser skrivs på olika sätt, den aktuella revisorn måste alltid klargöra hur denne har valt att skriva berättelsen. Det kan förekomma att revisorn inte är överens med företagsledningen eller andra revisorers uppfattning om innehållet i vissa delar av dokumentet. Ibland kan en enskild revisor inte göra ett fullständigt uttalande då dennes inriktning är alltför begränsad.

Gemensamt för alla revisionsberättelser är att de ska klargöra huruvida revisorn till- eller avstyrker att års- eller föreningsstämman fastställer balans- och resultaträkning samt styrelsens förslag till resultatdisposition. Vidare så ska dokumentet alltid klargöra om revisorn anser att styrelsen och eventuellt VD har så kallad ansvarsfrihet.

Annat som måste framkomma i en revisionsberättelse är rörelsens räkenskapsår från periodens första till sista datum, dessa skrivs på följande sätt: 2018-01-01–2018-12-31. Dessutom måste rörelsens namn och organisationsnummer (eller personnummer om bolagsformen inte kräver ett organisationsnummer). Slutligen så ska berättelsen även innehålla det datum då revisionen avslutades samt revisorns underskrift.

Vad är en oren revisionsberättelse?

Ibland kan den revisor eller de revisorer som utför revisionsberättelsen upptäcka felaktigheter eller behöva göra vissa anmärkningar. Denna så kallade orena revisionsberättelse ska enligt svensk lag skickas in till Skatteverket. Felaktigheter kan vara sådant som att företagsledningen kan anses vara ersättningsskyldig på grund av försummelser.

Kanske har skatter och avgifter inte betalats in i tid eller lämnat in deklarationen innan det slutgiltiga datumet. Ett annat fel kan vara att att årsredovisningen upprättats på ett felaktigt sätt eller att revisorn anser att tillräckliga uppgifter inte lämnats in och att lagen således inte efterlevts.

Även koncerner måste i många fall lämna in en revisionsberättelse. Alla företag inom gruppen granskas var för sig av en revisor. Dessutom ska en så kallad koncernrevision utföras. Denna lämnas in i samband med den revision som rör moderbolaget. Utförlig information om revision finns i Författningssamlingens Revisionslag (1999:1079).