Sjuklön regleras av sjuklönelagen. Du kan hitta hela lagtexten på riksdagen.se. Ersättningen betalas ut till den som är anställd och är sjuk. Arbetsgivaren betalar ut den under de 14 första dagarna av sjukdomsperioden. Den första sjukdagen är alltid en karensdag och då betalas ingen sjuklön ut. Efter de första 14 dagarna tar försäkringskassan över handläggningen. Detta innebär dock inte att arbetsgivaren träder ut utan är en anställd sjuk under en längre period, ska arbetsgivare delta i processen gemensamt med försäkringskassan för att hitta möjligheter för den sjukskrivne att komma tillbaka i arbete på något sätt. Det kan göras genom olika åtgärder från arbetsgivare, men också med hjälp av till exempel olika professioner inom hälso- och sjukvård. Försäkringskassan samordnar ofta alla insatser med hjälp av rehabsamordnare som finns anställda i både kommun och landsting.

Dag 1-90 i stora drag

Första dagen den anställde är sjuk, ska det anmälas till arbetsgivaren. Denna dag är karensdag och medarbetaren får ingen ersättning. Dag 2-14 måste arbetsgivare bedöma den anställdes rätt till sjuklön. Dessa dagar kallas sjuklöneperiod och räknas i kalenderdagar. Under den här perioden är det arbetsgivaren som betalar ut sjukersättning till den anställde. Efter 7 dagar måste den anställde kunna visa upp ett läkarintyg för arbetsgivaren. Det hjälper arbetsgivaren att kunna bedöma den anställdes arbetsförmåga och om personen i fråga har rätt att få sjuklön.
Om sjukdomsperioden är längre än 14 dagar, ska arbetsgivaren inte längre betala ut någon ersättning till den anställde, utan då anmäler arbetsgivaren fortast möjligt ärendet till försäkringskassan. Då måste den anställde ansöka om sjukpenning där. Ibland måste arbetsgivare skicka uppgifter om den anställdes inkomst, eller skriva ett utlåtande, om försäkringskassan begär det. Arbetsgivaren ska fortsätta hålla kontakten med den anställde och fundera över om det går att anpassa arbetsuppgifter eller om det går att erbjuda den anställde andra arbetsuppgifter under tiden som den är sjuk.

Möjligheter att komma tillbaka

En arbetsgivare ska delta i processen att få tillbaka den anställde i arbete. Det kan göras på olika sätt. Har arbetsgivaren möjlighet att anpassa arbetssituationen genom att till exempel justera arbetstider, vara behjälplig med att medarbetaren kan ta sig till och från arbetet eller erbjuda den anställde att tillfälligt vara på en annan arbetsplats inom organisationen, kan det underlätta för återgång i jobb. Försäkringskassan kan kalla arbetsgivare till avstämningsmöte med andra aktörer, oftast läkare eller andra professioner från hälsa- och sjukvård, men även till exempel socialtjänst och/eller arbetsförmedlingen. Ju fortare någon kan börja arbeta igen, desto bättre prognos.

Arbetsförmågan bedöms i olika steg beroende på hur länge den anställde har varit sjuk. Det kallas för rehabiliteringskedjan. Inom den kan den anställde få hjälp av till exempel arbetsterapeut med olika anpassade hjälpmedel för att underlätta arbete. Arbetsgivare kan också tillsammans med försäkringskassan planera in arbetsträning för den anställde, det betyder att den anställde ska komma tillbaka till sin arbetsplats utan att behöva känna krav på att prestera. En arbetsgivare har ett skydd mot höga kostnader i samband med sjuklön. Sjuklönekostnaderna fylls i av arbetsgivaren i skattedeklarationen för att de ska räkna ut eventuell rätt till ersättning.