SNI är en förkortning av Svensk näringsgrensindelning. Det infördes 2008 och är indelat enligt en princip som finns i EU. Koderna beskriver vad det är för verksamhet som bedrivs i ett företag.
Det kan ofta behövas fler än en sni-kod för att verksamheten ska kunna beskrivas på rätt sätt. När ett företag tar upp en ny verksamhet ska även denna SNI-kod läggas till. Det är viktigt att koderna är aktuella, och ger en rättvisande bild av företaget.
Det är alltid fem siffror i en SNI-kod. Systemet bygger på EU:s standard NACE. NACE står för Nomenclature statistique des activités économiques dans la Communauté européenne, vilket betyder ”Europeiska gemenskapens statistiska nomenklatur över ekonomiska aktiviteter”. NACE bygger i sin tur på Isic, en näringsgrensindelning som fastslagits av FN.
NACE har fyra nivåer, och dessa nivåer delar NACE med SNI. SNI har dock också en femte nivå, detaljgrupp, vilket vi strax återkommer till.
- Avdelningar, vilka betecknar avdelningarna. Det finns 21 avdelningar, med beteckningar från A till U.
- Huvudgrupper med tvåsiffriga nummerkoder (01 till 99). Huvudgrupperna är 88 till antalet.
- Grupper, med tresiffriga nummerkoder (från 01.1 till 99.0). Det finns 272 olika grupper.
- Undergrupper, som har fyrsiffriga nummerkoder (01.11 till 99.00). Totalt finns 615 undergrupper.
- Detaljgrupper, vilka enbart finns i SNI-systemet. Detaljgrupper har femsiffriga koder, från 01.110 till 99.000. Det finns 821 nummerkoder för detaljgrupper.
Statistiska centralbyrån har en förteckning över koderna, genom fritext och genom sifferkod. Den här koden används i företagsdatabasen på myndigehten för olika sorters statistik om näringsverksamhet. När som helst kan du ändra din kod, till exempel om du utökar ditt företag med nya verksamheter eller om du upphör med något. Det gör du hos Skatteverket.
Automatisera din bokföring med Dooer – Fota underlagen, resten sköter appen – Läs mer!
Varför uppge SNI-kod?
Den kod du anger till Skatteverket när du registrerar ditt företag kommer att lämnas vidare till Statistiska centralbyrån (SCB), som använder den till sin ekonomiska statistik. Om du uppger en korrekt kod, har du också större möjlighet att få tillgång till olika slags fakta och information som ditt företagande kan ha nytta av. Registret över koderna är offentligt och kan lämnas och spridas, till exempel på internet. Om du är osäker på just din SNI-kod, kan du alltid söka hjälp hos Skatteverket.
Förutom hos Skatteverket kan du också få hjälp om du kontaktar Statistiska centralbyrån. När näringslivet ska granskas på något sätt, används den offentliga databasen. Uppgifter som lämnas in blir uppdaterade med jämna mellanrum. Registreringen är baserad på förhållanden inom EU, vilket gör det lättare för olika aktörer att jämföra och utvärdera olika verksamheter inom näringslivet, och jämföra företag i olika länder med varandra. Av denna anledning är det viktigt att vara noggrann och lämna rätt sni-kod redan från första början.
SNI-koderna används framför allt av Statistiska centralbyrån, i myndighetens statistik över svenska företag. Det är dock Skatteverket som samlar in koderna från bolag som är verksamma i landet.
Fördelar och nackdelar
Det har förekommit kritik mot systemet med SNI-koder. Det anses att tvånget att registrera sig med en eller flera koder hindrar företag från att vara kreativa. Sådant leder i sin tur till onödig byråkrati och kräver fler anställda, större tidsåtgång och högre kostnader i den offentliga förvaltningen, säger kritikerna. Många som startar ett företag. eller vill utveckla sin rörelse till en bredare verksamhet, har haft synpunkter på att det blir omständlig och obegripligt med SNI-koder, samtidigt som det finns en rädsla för repressalier om registreringen missas.
Systemet har dock även ett flertal fördelar. För det första blir det lättare för Skatteverket att få en exakt bild av vilken verksamhet ditt företag bedriver, och det blir också enklare att skilja mellan olika, men närliggande, verksamheter. Bland annat kan det för både företag och Skatteverket vara till fördel att förstå och ha dokumenterat att vissa verksamheter gör att momsen sänks eller till och med befrias från denna skatt. Det medför också att det blir lättare att exempelvis forska på vissa verksamheter, inte minst genom att kunna föra statistik över hur många företag det finns inom olika typer av verksamhet.
Exempel på SNI-koder
SNI-koden I56.300 (barverksamhet) nedbruten på detaljnivå
Tecknen i en SNI-kod står för olika saker. Enligt standarden SNI-2007, som gäller sedan 1 januari 2008, är det första tecknet en bokstav, som anger i vilken avdelning verksamheten hör hemma. Det finns 21 olika avdelningar, från A till U. De två första siffrorna i koden anger huvudgruppen, den tredje siffran gruppen, den fjärde siffran undergruppen och den femte siffran detaljgruppen. På Statistiska centralbyråns webbplats för SNI-koder kan du söka på olika koder, och se vilka koder som finns inom olika avdelningar.
Koden I56.300 avser barverksamhet (se även bilden), men inte barverksamhet i samband med hotell- och logi-verksamhet, och inte heller barverksamhet i samband med restaurangverksamhet. Dessa typer av barverksamhet har egna SNI-koder. Det innebär att om ditt företag arbetar med barverksamhet i flera olika miljöer, kan ni behöva ha flera SNI-koder.
Koderna förklaras ingående i det här klippet.
Så väljer du rätt SNI-koder from verksamt.se on Vimeo.
Mer om SNI-systemet finns att läsa på Statistiska centralbyråns webbplats.