Social ekonomi syftar på organiserade verksamheter och näringsverksamheter med i första hand samhälleliga ändamål. Inom den sociala ekonomin står människan i centrum snarare än pengarna. Verksamheterna har sin grund i demokratiska värderingar och är fristående från den offentliga sektorn rent organisatoriskt. De bedrivs i former som föreningar, stiftelser och kooperativ.

• Inom social ekonomi är vinstintresse inte den främsta drivkraften.
• Ideell sektor, ekonomiska föreningar och kooperativa företag räknas till den sociala ekonomin.
• Begreppet syftar på verksamheter fristående från offentlig sektor, med demokratiska värderingar och samhälleliga ändamål.
• Begreppet ”social ekonomi” började användas i Sverige med medlemskapet i EU.
• Allmännytta och medlemsnytta värderas högt inom social ekonomi.
• Inom den sociala ekonomin bedrivs verksamheter som föreningar, folkrörelser och stiftelser.
• Begreppet ”social ekonomi” kommer ursprungligen från Frankrike.

Begreppet ”social ekonomi”

1997 tillsatte den svenska regeringen en arbetsgrupp som hade till uppgift att definiera begreppet ”social ekonomi”, kartlägga villkoren för den svenska sociala ekonomin och kasta ljus över dess betydelse i vårt samhälle. Begreppet hade då använts en längre tid inom EU, men var relativt nytt i den svenska kontexten.

Sedan 1989 hade det varit en officiell EU-term, med en särskild enhet inom kommissionen ansvarig för frågor kring social ekonomi. Definitionen som kom fram av den svenska arbetsgruppens utredning var: ”Den sociala ekonomin består av organiserade verksamheter som primärt har ett samhälleligt ändamål och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn”.

Social ekonomi i Sverige

Ursprungligen användes begreppet i Frankrike (économie sociale) och introducerades i Sverige i översättning från franskan. Den svenska regeringen intresserade sig bland annat för den sociala ekonomins samverkan med och uppdrag av den offentliga sektorn. ”Social ekonomi” började relativt snabbt användas med koppling till sysselsättnings- och regionalpolitik.

Den sociala ekonomin i Sverige bygger på den svenska folkrörelsetraditionen – det är alltså endast begreppet som är relativt nytt. ”Tredje sektorn”, ”den ideella sektorn” och ”det civila samhället” är andra begrepp som används med ungefär likvärdig eller överlappande betydelse. Inom den sociala ekonomin finns olika associationsformer, såsom ekonomiska föreningar, ideella föreningar, samfälligheter och stiftelser.