Stiftelse är en typ av en juridisk person som varken har ägare eller medlemmar till skillnad från föreningar eller bolag. Stiftelsen äger därmed sig själv och istället utses några förvaltare som förvaltar stiftelsen egendomar. Dessa egendomar kan vara aktier, fastigheter eller kapital. Den vanligaste formen av stiftelser är avkastningsstiftelse. Läs mer om denna form och de andra formerna av stiftelser längre ner. För att få starta en stiftelse krävs det att man ansöker om tillstånd hos Länsstyrelsen. Det är nämligen denna myndighet som godkänner bildandet av stiftelser, som ser till att stiftelserna bedrivs på rätt sätt och som slutligen, om det efterfrågas, avvecklar stiftelser. Det är dock inte alla stiftelser som behöver ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen. Detta gäller främst de stiftelser som vänder sig till en familj, riktar sig till personer eller liknande.

Olika former av stiftelser

Alla stiftelser styrs i grund och botten av vad som står i ett gåvobrev, testamente eller liknande handling. Själva stiftelsen verksamhet ska därtill vara nerskrivet i en stiftelseurkund som en förvaltare eller en styrelse förvaltar. Avkastningsstiftelse är den vanligaste formen av stiftelser. I denna form av stiftelse ska styrelsen se till att stiftelsens vinst ska delas ut till olika mottagare, så kallade destinatärer. Med andra ord via stipendium eller anslag till forskning som ska delas ut varje år till privatpersoner vanligtvis.

Det förekommer även stiftelseägda företag. Dessa stiftelser skapas oftast av familjeföretag där företagsgrundaren vill försäkra sig om att det nuvarande företaget inte köps upp, att ägarmakten splittras eller ändras på ett annat sätt när företagsgrundaren dör och det sker ett generationsskifte. Et sådant exempel är Mercuri Urval Sverige, Ikea-sfären och Philips Nederländerna. Detta är dock en stiftelseform som blir allt mer ovanlig. Detta eftersom dessa stiftelser oftast skapas för att minska skatten vid generationsskiftet och ses därmed som ett egoistiskt val som strider mot god företagsanda.

Tillsyn av stiftelserna

Det är de olika länsstyrelserna i Sverige som bedriver tillsyn av landets alla stiftelser (förutom de få som enbart behöver registrera sig direkt hos Skatteverket). Tillsynen kan vara fullständig eller begränsad men de flesta står under fullständig tillsyn. Det betyder att Länsstyrelsen då utför kontroller, ingripande och generell service såsom ger råd och upplysningar, granskar årsredovisningar och handlingar och ingriper om styrelseförvaltningen inte agerar utifrån vad som står i stiftelseförordningen. Vid begränsad tillsyn kontrolleras enbart årsredovisningen och att det finns en revisor.

En stiftelse kan skötas på två olika sätt. Det vanligaste sättet är att en stiftelse har en styrelse som har största ansvaret och ser till att stiftelsens angelägenheter sköts på rätt sätt. Det kan till exempel handla om att ta fram stipendiater, lämna anslag eller vad som nu stiftelsen ska ägna sig åt. Styrelsen är dock alltid ”låst” till att genomföra handlingar som är i linje med vad som står i stiftelseurkunden (alltså testamentet eller gåvobrevet) eftersom detta är grunden till stiftelsen.