Utdelning kallas det likvidbelopp som, vanligtvis betalas ut på en aktie en gång om året. Vilket belopp som betalas ut per aktie beror på företagets resultat. Har företaget gjort ett bra årsresultat blir utdelningen vanligtvis bättre. På bolagsstämman fastställer aktieägarna om den förslagna utdelningen ska betalas ut eller inte. För att få ta del av en aktieutdelning krävs det att aktierna finns registrerade på ett konto på avstämningsdagen. Det finns två olika typer av konton, ägarregistrerade eller förvaltarregistrerade. Till skillnad från en emission behöver du som aktieägare vanligtvis inte göra något, utan likviden kommer automatiskt in på kontot som är anslutet till depån eller värdepapperskontot på utbetalningsdagen. Den finns några få aktiebolag som ibland har särskilda utdelningsförfarande, exempelvis ABB, men de är ytterst få. Utdelningssäsongen inträffar under våren, med april och maj som högsäsong.

En utdelnings likvidschema

För den som handlar med aktier under utdelningssäsongen är det viktigt att hålla reda på dagarna. Det är nämligen så att aktiekursen påverkas av utdelningen. Det talas om ”ex-day”, vilket är första dagen som aktien handlas utan utdelning. Ett normalt likvidschema på på börsen är tre dagar. Det innebär att du inte står som ägare på aktierna förrän tre dagar efter ditt köp, det är även då pengarna för köpet dras. Så köper du aktierna på ex-day så står du inte som ägare på dem förrän efter utdelningens avstämningsdag.
Utdelning
Ett normalt schema med dagar för en utdelning är följande. På bolagsstämmodagen fastställs utdelningen och detta är sista dagen att köpa aktien inklusive utdelningen. Dagen efter är ex-day. Tre bankdagar efter bolagsstämman sker avstämningsdagen, det är den dagen man måste vara registrerad som ägare. Ytterligare tre bankdagar senare infaller likviddagen, sex bankdagar efter bolagsstämman, det är den dagen utdelningen betalas ut och pengarna finns på kontot. Observera att det finns aktier med avvikande likvidschema. Det gäller framför allt de utländska aktierna som handlas på Stockholmsbörsen där utdelningen sker i annan valuta så växling sker, exempelvis Stora Enso och Monsanto.

Skatter på utdelningar

Preliminärskatt dras med automatik på aktieutdelningar, det är 30 % som dras av det nominella beloppet. För svenskar bosatta i utlandet dras kupongskatt. Skattesatsen beror på vilket land aktieägaren är bosatt i, samt om det finns ett dubbelbeskattningsavtal mellan länderna. Som privatperson bosatt i Sverige behöver man alltså inte göra något själv utan banken drar och redovisar skatten så att den finns med på deklarationen och årsbeskedet. Även för dem som bor i utlandet sker redovisningen på den svenska delen med automatik. Hur man rapporterar i det land man står som folkbokförd varierar dock mellan olika länder.

Det finns även möjlighet att skänka sin aktieutdelning skattefritt. För den som vill ge bort sin utdelning är det viktigt att kontakta banken eller fondkommissionären innan bolagsstämman. Det går inte att registrera i efterhand utan det ska göras innan. Alla organisationer är inte skattebefriade men det är inget som du som privatperson kan kontrollera. Du anmäler till vilken organisation som du vill donera din utdelningen. Eftersom olika finansiella institut har olika system är är det viktigt att kontrollera med den egna banken i god tid vilka uppgifter som behövs.